De bygde Internet.indd - Sunet

26
de byggde internet i sverige
Bitnet var mycket dyrt att köra på X.25. Nätet var inte heller skalbart. Maxhastigheten
var i teorin 64 kbit/s medan den praktiskt användbara kapaciteten
var mycket lägre. Den skulle visa sig vara alldeles för långsam.
Yngve Sundblad var datorrådets ordförande på KTH med ansvar för datorsamordningsfrågor,
speciellt datornät och programlicenser, när Sunets framtid
diskuterades och bestämdes 1988. Han berättar: ”QZ visste mycket lite
om Internet. Vi byggde upp ett eget nät som vi kunde visa för Hans Wallberg,
ansvarig för Sunet. Därmed fick KTH genom det som senare skulle
kallas KTHNOC och inte QZ bli den centrala noden i Sunet och sedermera i
NORDUnet. 1988 byggdes nät mellan samtliga universitet och högskolor. Vi
använde IP-teknologi trots varningar från dåvarande Televerket. Televerken
i hela världen hade satsat på ’open systems interconnection’ (OSI) som inte
resulterade i någonting.”
OSI var en internationell standard från ISO och bestod av en samling specifikationer
av protokoll vars dokument såldes dyrt. Men dessa protokollspecifikationer
visade sig vara omöjliga att implementera. Och det var stora
svårigheter med routingen. IP-tekniken däremot fanns och fungerade. När IP
blev automatiskt inbyggt i Unix blev Internet allmänt tillgängligt.
Statskontoret hade – påhejat av Televerket – utfärdat dekret på att OSI och
ingenting annat skulle användas för datautbyte mellan datorsystem av olika
fabrikat.
Hans Wallberg menar att det var ett stort steg som togs 1987 när nya Sunet
bestämde sig för att använda IP-protokollet, som lades till Sunet-produktionen.
Detta gjordes trots att OSI-protokollet drevs hårt i ett statligt reglemente
som gick ut på att alla statliga datorer skulle stödja OSI-protokollet.
Statskontoret
Anne-Marie Eklund Löwinder är systemvetare och drar sig till minnes tiden
som forskningsassistent på Stockholms universitet i början av 1980-talet:
”Konferenssystemet KOM var ett utmärkt instrument som vi kunde använda
på universitetsnätet. Utanför universiteten fanns små möjligheter att kommunicera
mellan olika datorsystem. År 1987 kom jag till Statskontoret och arbetade
med datakommunikation, LAN (lokala datornät) och IT-säkerhet. Det
var OSI och X.25 som påbjöds i upphandlingsdirektiven.”
TCP/IP över LAN dök upp i de upphandlingar som utfördes av Statskontoret
för statsförvaltningen av s.k. basdatorer (Unix-datorer) under 1980-talet.
Anne-Marie Eklund Löwinder och Jan Berner bidrog till publiceringen av
informationsskrifter om TCP/IP. När Peter Löthberg, som var Internet-guru