Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
1983 till 1996 – ideellt arbete och entusiasm<br />
1979/-1980 tillhandahölls endast 300 bit/s via Televerkets X.25-tjänst som då<br />
hette Databas 300.<br />
1980/1981 uppgraderades nätet till 1200 bit/s och Televerket kallade då sin<br />
X.25-tjänst för Telepak.<br />
1985 uppgraderades det till 9600 bit/s men det var fortfarande Televerkets<br />
X.25-tjänst som nu bytt namn till Datapak. Så heter den<br />
fortfarande år 2003.<br />
1987 uppgraderades <strong>Sunet</strong> till 64 kbit/s via Televerkets Datapak-tjänst.<br />
<strong>Sunet</strong> kunde aldrig överföra data snabbare än ca 2400 bit/s över<br />
64 kbit/s-anslutningarna. I samband med att man köpte en Craydator<br />
och placerade denna i Linköping byggdes en ytterligare<br />
stjärna i <strong>Sunet</strong> upp med Linköping som centralort.<br />
1987/1988 lämnade <strong>Sunet</strong> Televerkets X.25-tjänster och övergick till fasta<br />
förbindelser, till att börja med 64 kbit/s. På grund av att Televerket<br />
tog betalt per överförda databitar i X.25-nätet men inte i de<br />
fasta förbindelserna blev det billigare att ha fasta förbindelser än<br />
X.25 och dessutom gick det att köra 64 kbit/s över en 64 kbit/s<br />
förbindelse.<br />
1991 uppgraderade <strong>Sunet</strong> till 2 Mbit/s till universiteten och 64 kbit/s<br />
till högskolorna. Televerket var fortfarande leverantör.<br />
1993 blev det 34 Mbit/s till universiteten och 2 Mbit/s till högskolor.<br />
Telia var leverantör.<br />
1997/1998 övergick <strong>Sunet</strong> till 155 Mbit/s till alla universitet och högskolor.<br />
Banverket Telenät var leverantör.<br />
2000/2001 uppgraderades ryggradsnätet till 622 Mbit/s. Anslutningarna till<br />
universitet och högskolor var fortfarande 155 Mbit/s. Banverket<br />
Telenät är nu leverantör.<br />
2002 övergick <strong>Sunet</strong> till 10 Gbit/s i ryggradsnätet och 2,5 Gbit/s till<br />
alla universitet och högskolor. Telia är leverantör.<br />
DNS och rotnamnservern<br />
Funktionen att registrera domännamn följde med Björn Eriksen från Enea till<br />
KTH. Administrationen av EUnet och den svenska delen av <strong>Internet</strong> flyttades<br />
efter ett halvår från Enea till en ny maskin – Sunic – som betalades av <strong>Sunet</strong>. Än<br />
så länge var adressregistreringen fortfarande en bisyssla men antalet adresser<br />
växte hela tiden. Tillsammans med den IP-nummerserie som följde med varje<br />
adress upptog dessa en stor del av minnet hos de datorer som skötte trafiken.<br />
29
Change language