Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
ebellen peter lö thbergs egen berättelse<br />
och VAX med tillägg. <strong>De</strong>t gällde att bygga ett nät där alla kunde prata med<br />
varandra. Och det skulle lyckas.<br />
”Unix och Tops-20 pratade IP. Tops-20 var Darpas referensimplementation<br />
innan man gick över till Berkley Unix. Tops-10 gjorde vi själva genom att<br />
kombinera en massa arbete andra gjort som spridda delar”, förklarar Peter.<br />
”Nu började sjöslaget. Hit men inte längre, sa QZ. QZ tyckte att allt skulle<br />
fokuseras runt KOM. Men det blev IP.”<br />
Kicki<br />
Peter Löthberg tog hand om ”Simon”, en jättestor DEC-10 som utvecklats<br />
på Stanford och MIT, en ”mainframe dialogue computer” som kunde köras<br />
interaktivt. <strong>De</strong>n hade Jakob Palme köpt åt QZ. Efter uppgradering hamnade<br />
den på Träforskningsinstitutet. Löthberg byggde personligen en datorhall på<br />
Rosenlundsgatan på söder i Stockholm för DEC-10an och skrev programvara<br />
för att ”prata nätverkssaker”. Flera Stacken-medlemmar som Tomas Nyström,<br />
Johnny Eriksson, Jan Mikael Rynning och Björn Carlsson bidrog med programvara.<br />
Simon döptes om till Kicki; datorn bestod nämligen av två stycken KIprocessorer.<br />
Kicki ledde honom till Len Bosac, datorchef på Stanford. Någon<br />
i högskolevärlden hade upptäckt att det fanns fyra stycken DEC-20, tre<br />
DEC-10 (stordatorer) och omkring 500 VAXar i Sverige. Nån sa: vi knyter<br />
ihop dom här.<br />
Här drar Peter Löthberg snabbt det som också skedde snabbt:<br />
”Vi diskuterade på KTH vem vi skulle vilja ha som chef för <strong>Sunet</strong>. Slutsatsen<br />
var: Bättre en okänd man i Norrland än QZ! <strong>De</strong>t blev Hans Wallberg på<br />
Umeå datacentral.”<br />
Rikstampen<br />
”Vi behövde nu bygga en burk som kunde EARN. Då dyker Mats Brunell<br />
upp. Han kände någon som sålde Vitalink-bryggor. Vi ställde en sådan burk<br />
på varje universitet och byggde en 64 kbit/s stjärna. <strong>De</strong>n kallades ’rikstampen’.<br />
Till rikstampen kopplades routrar från olika protokoll, EARN, OSI, DECnet<br />
och IP. Vi köpte de första Cisco-routrarna. Rikstampen var en sorts multiplexor.”<br />
Nu hade <strong>Sunet</strong> beslutat satsa på IP-protokollet.<br />
”Så konstruerade Mats Brunell konceptet för ’den nordiska pluggen’. Vi<br />
byggde stjärnnät från Stockholm på 64 kbit till resten av Norden. Vi måste<br />
koppla oss till de 380 datorerna på NSFnet i USA. Vi diskuterade IP-adresser<br />
71