De bygde Internet.indd - Sunet

More documents

Recommendations

Info

1983 till 1996 – ideellt arbete och entusiasm effektiva utnyttjandet av tilldelat adressutrymme. Detta för att Internets routingtabeller inte skulle öka snabbare än absolut nödvändigt. Därmed skulle livslängden ökas för IP-protokollet, version 4 – som fortfarande är i bruk. Totalt finns det i IPv4 plats för drygt 4 miljarder IP-adresser. IP-adresserna IP-adresserna som hörde till varje domänadress var ett problem. Via DNS omvandlades domänadresser till IP-adresser. De senare består av fyra siffergrupper med punkt emellan. Ett prefix anger vem som är operatör. Det var ett stort svinn på IP-adresser, framför allt innan Internet hade blivit populärt. I Tyskland delades IP-nummer ut frikostigt för varje domännamn. Det tog därför väldigt lång tid när de tyska domännamnen skulle köras på servrarna. Sunic var en s k sekundär DNS-server i Europa och USA och hade ett 50-tal domännamnszoner att sekundärserva. Den tyska zonen krävde oerhört mycket minne. Maskinernas minne ökades hela tiden, men frågan var om man skulle köra allt i en maskin eller göra en särskild server för Tyskland. För att kunna tjäna som sekundärserver byter KTH maskinen vart tredje år. IP-adresser delades ut i serier i klasserna A, B och C. Tilldelning av IPadresser i Europa sker genom operatörernas organisation RIPE i Amsterdam och Björn Eriksen kunde vidarefördela dem till sina kunder. Han försökte vara restriktiv med utdelning IP-adresser. Torbjörn Carlsson och Staffan Hagnell kom tidigast att arbeta med TCP/ IP-protokollet som konsulter åt bland andra Electrolux. Carlsson kan berätta historien om när Electrolux ville ha IP-adresser, en s k klass B, som skulle ge dem 64 000 nummer. Björn Eriksen sade nej. Då krävde Carlsson och Hagnell att Eriksen personligen skulle motivera avslaget. Björn Eriksen tog med sig Peter Löthberg och Johnny Eriksson till ett möte på KTH med Electrolux. Löthberg satte igång med att tämligen burdust döma ut Electrolux för att dels inte kunna bygga kylskåp, dels ha satsat på ”wellpapproutrar”, d v s routrar från företaget Wellfleet, en konkurrent till Cisco, där Löthberg hade sina tekniska intressen. Löthberg menade att Elektrolux inte behövde några IPadresser över huvud taget med motiveringen att routrarna ändå inte skulle fungera. Det ordnade till sig, enligt Torbjörn Carlsson, då Eriksen kunde ge Electrolux flera klass C-adresser i block om 256 adresser med i princip lika många IP-nummer som företaget ursprungligen krävt. Electrolux kom att använda endast en bråkdel av dessa adresser för Internettrafik. Matti Rendahl var tekniskt ansvarig för DNS-servern på KTHNOC. ”Matti och jag tänkte ha namndelen av adresserna kvar på KTH, men tog 31
32 de byggde internet i sverige kontakt med Televerket om IP-numren. Men Televerkets administration förstod inte – turligt nog – vad det handlade om. Inte heller Tele2 var intresserade att ta hand om IP-numren”, minns Björn Eriksen. Matti Rendahl fasade ut sig från KTHNOC 1990-91. Han har sparat ett unikt dokument från 1990, ”The Internet domain name network management phonebook”, som han fick i sin egenskap av tekniskt ansvarig för domännamnservern. Hela .com fick plats på 30 sidor och personer ansvariga för hela det världsomspännande Internet på 140 sidor. Mer omfattande var inte Internet år 1990. Lars-Johan Liman kom till Nada och KTHNOC i april 1992. Hans utbildningsbakgrund var teknisk fysik på KTH och han kom sedan att intressera sig för datorer och nätverk mellan datorer, blev systemadministratör på telekom- och datorsystem (senare teleinformatik). Liman tog gradvis över ansvaret för DNS-servertekniken efter Matti Rendahl och Björn Eriksen. En gång gjorde han en teknisk redigering av DNSdata för .se, men ”det gjorde jag bara en gång, aldrig mer, för Björn hade örnkoll på sitt data, och ville INTE ha inblandning av någon som ännu inte förstod ansvarsrelationerna för domännamn”. NORDUnet NORDUnet-programmet initierades omkring 1985 av Nordforsk med Björn Grönlund som ”gudfar”. Nordiska ministerrådet (NMR) hade efterlyst idéer om bra samnordiska projekt inom dataområdet. Björn Grönlund föreslog först en gemensam superdator. Hur mycket kostar en sådan? frågade NMR. Cirka 100 miljoner svenska kronor, trodde Grönlund. När ministerrådet undrade om det inte fanns något billigare alternativ svarade Grönlund att ett samnordiskt forskningsdatanät bara skulle kosta cirka 10 miljoner. Sagt och gjort. NORDUnet skulle bli verklighet. Genom NORDUnets initiativ X.EARN föreslogs en samnordisk lösning, där de kostsamma EARN-förbindelserna också skulle användas för Internet, DECnet- och experimentella ISO OSI-tjänster. Det var behovet att göra något radikalt åt EARN i Norden och det X.25/ DECnetbaserade Sunet och motsvarande bristfälliga nätaktiviteter inom de övriga nordiska akademiska näten, som alltså var starten till NORDUnet. Arbetsnamnet var till att börja med X.EARN, innan man visste att IP var framtiden. NORDUnet byggdes upp med direkta förbindelser till USA och Väst-
Page 1 and 2: WE_Mail eturn-Path: ate: Thu, 7 Ap
Page 3 and 4: © Inga Hamngren och Jan Odhnoff 20
Page 5 and 6: Innehållsförteckning 10 Sammanfat
Page 8: Förord ISOC-SE isoc-se har under e
Page 11 and 12: 10 Sammanfattning och läsanvisning
Page 13 and 14: 12 de byggde internet i sverige dom
Page 15 and 16: 14 Inledning: Idén bakom Internet
Page 17 and 18: 16 de byggde internet i sverige 198
Page 19 and 20: 18 de byggde internet i sverige med
Page 21 and 22: 20 de byggde internet i sverige och
Page 23 and 24: 22 TCP/IP 1973 hade Robert Kahn och
Page 25 and 26: 24 de byggde internet i sverige byg
Page 27 and 28: 26 de byggde internet i sverige Bit
Page 29 and 30: 28 de byggde internet i sverige ett
Page 31: 30 de byggde internet i sverige I o
Page 35 and 36: 34 de byggde internet i sverige spo
Page 37 and 38: 36 de byggde internet i sverige Den
Page 39 and 40: 38 de byggde internet i sverige Tel
Page 41 and 42: 40 de byggde internet i sverige tid
Page 43 and 44: 42 de byggde internet i sverige Bil
Page 45 and 46: 44 de byggde internet i sverige in
Page 47 and 48: 46 de byggde internet i sverige nä
Page 49 and 50: 48 de byggde internet i sverige En
Page 51 and 52: 50 WWW OCH MOSAIC Det var den nya i
Page 53 and 54: 52 de byggde internet i sverige egn
Page 55 and 56: 54 de byggde internet i sverige ”
Page 57 and 58: 56 Omvärlden vaknar Politikerna f
Page 59 and 60: 58 de byggde internet i sverige Han
Page 61 and 62: 60 de byggde internet i sverige jek
Page 63 and 64: 62 de byggde internet i sverige AG1
Page 65 and 66: 64 de byggde internet i sverige (SE
Page 67 and 68: 66 de byggde internet i sverige sku
Page 69 and 70: 68 de byggde internet i sverige Reb
Page 71 and 72: 70 de byggde internet i sverige var
Page 73 and 74: 72 de byggde internet i sverige och
Page 75 and 76: 74 de byggde internet i sverige Tel
Page 77 and 78: 76 de byggde internet i sverige kur
Page 79 and 80: 78 de byggde internet i sverige 199
Page 81 and 82: 80 de byggde internet i sverige Reg
Page 83 and 84:
82 de byggde internet i sverige SUN
Page 85 and 86:
84 de byggde internet i sverige ”
Page 87 and 88:
86 de byggde internet i sverige Tur
Page 89 and 90:
88 de byggde internet i sverige tid
Page 91 and 92:
90 de byggde internet i sverige UUC
Page 93 and 94:
92 de byggde internet i sverige I f
Page 95 and 96:
94 de byggde internet i sverige dra
Page 97 and 98:
96 de byggde internet i sverige sto
Page 99 and 100:
98 de byggde internet i sverige Har
Page 101 and 102:
100 de byggde internet i sverige
Page 103 and 104:
102 de byggde internet i sverige Ha
Page 105 and 106:
104 de byggde internet i sverige Me
Page 107 and 108:
106 de byggde internet i sverige pe
Page 109 and 110:
108 de byggde internet i sverige Ny
Page 111 and 112:
110 de byggde internet i sverige ni
Page 113 and 114:
112 de byggde internet i sverige II
Page 115 and 116:
114 de byggde internet i sverige Pr
Page 117 and 118:
116 de byggde internet i sverige La
Page 119 and 120:
118 de byggde internet i sverige ge
Page 121 and 122:
120 de byggde internet i sverige fo
Page 123 and 124:
122 de byggde internet i sverige IC
Page 125 and 126:
124 de byggde internet i sverige go
Page 127 and 128:
126 de byggde internet i sverige ne
Page 129 and 130:
128 de byggde internet i sverige da
Page 131 and 132:
130 de byggde internet i sverige Su
Page 133 and 134:
132 de byggde internet i sverige Re
Page 135 and 136:
134 de byggde internet i sverige Ol
Page 137 and 138:
136 de byggde internet i sverige ge
Page 139 and 140:
138 de byggde internet i sverige Re
Page 141 and 142:
140 de byggde internet i sverige sk
Page 143 and 144:
142 de byggde internet i sverige de
Page 145 and 146:
144 de byggde internet i sverige i
Page 147 and 148:
146 de byggde internet i sverige PT
Page 149 and 150:
148 de byggde internet i sverige se
Page 151 and 152:
150 de byggde internet i sverige Av
Page 153 and 154:
152 de byggde internet i sverige ni
Page 155 and 156:
154 1983 1984 1985 1986 Tidsaxel de
Page 157 and 158:
156 1992 1993 1994 1995 1996 de byg
Page 159:
158 2002 2003 de byggde internet i
Page 162 and 163:
persongalleri D Deutsch, Peter Darn
Page 164 and 165:
persongalleri Sträng, Gunnar Sturm
Page 166 and 167:
ordförklaringar Baud enhet för si
Page 168 and 169:
ordförklaringar html Hypertext Mar
Page 170 and 171:
ordförklaringar Mbone ett virtuell
Page 172 and 173:
ordförklaringar SIS Swedish Standa
Page 175 and 176:
174 ISOC-SE de byggde internet i sv
Page 177 and 178:
Fler exemplar av boken de byggde in
show all

De bygde Internet.indd - Sunet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?