You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
12<br />
de byggde internet i sverige<br />
domännamn till ett bolag, NIC-SE, som ägs av en stiftelse, IIS. <strong>De</strong>t är inget<br />
lätt överlämnande eftersom Eriksen haft hela sitt regelverk i sitt huvud utan<br />
att någon annan haft tillgång till det. Hans positiva deltagande i starten av<br />
NIC-SE medverkar trots allt till att man i Sverige får en smidigare övergång<br />
än i många andra länder med liknande pionjärhistoria.<br />
I avsnittet om .se-historia vill vi fånga in debatten och pressbevakningen<br />
och det mer eller mindre sanna skvaller som florerade. En intensiv debatt över<br />
listor på nätet pågick också. Självfallet påverkade debatten händelseutvecklingen.<br />
I slutändan stärktes både II-stiftelsen och bolaget NIC-SE. Flera av de<br />
personer som idag står för verksamheten är nya på plats men ändå sedan länge<br />
etablerade i den svenska <strong>Internet</strong>världen.<br />
<strong>De</strong>batten gällde i hög grad domännamnsreglerna, konservativa och restriktiva<br />
till en början. Vi följer uppmjukningar över tiden fram till den nya uppsättning<br />
regler som trädde i kraft i april 2003.<br />
Avsnittet om det internationella arbetet ger en bild av en politisering, en<br />
byråkratisering och ett allt större krav på pengabidrag från medlemmar i olika<br />
länder. Men vi beskriver också hur svenska <strong>Internet</strong>tekniker har arbetat i<br />
internationella organ som IETF (<strong>Internet</strong> Engineering Task Force), däremot<br />
inte hela mångfalden av insatser genom det internationella arbetet i organen.<br />
Vi hoppas dock att det kan ge en uppfattning om hur de arbetar utifrån ett<br />
svenskt perspektiv.<br />
Säkerhetsfrågorna är värt ett särskilt avsnitt därför att säkerheten i <strong>Internet</strong><br />
kan hotas från alla tänkbara positioner genom nätverkets öppenhet. Därför<br />
blir också många insatser för att höja säkerheten, t ex genom s k brandväggar,<br />
en begränsning av öppenheten och därmed en begränsning av <strong>Internet</strong><br />
som en allmänning för exempelvis för innovationer. Statskontoret fokuserade<br />
dessa frågor i sin <strong>Internet</strong>utredning 1997 och i en följande 1998. Till skillnad<br />
mot andra länder reagerade den svenska regeringen långsamt och först på<br />
sista tiden har säkerhetsfrågorna fått en politisk hantering på regeringsnivå.<br />
Problemet var att dessa frågor krävde en helhetssyn som gick tvärs över hårt<br />
markerade departementsgränser.<br />
Också utbildning i avancerat nätverksbyggande, som låg på en hög nivå före<br />
1997, kom in i ett kritiskt läge när den lämnades över till att hanteras reguljärt<br />
i universitets- och högskolesystemet. Här fanns det hårt bevakade gränslinjer<br />
som försvårade en smidig fortsättning. Möjligen blir det privata lösningar<br />
som tar över.<br />
Tidigt kom <strong>Sunet</strong> att få sin finansiering via de statliga forskningsfonderna.<br />
Regeringen Bildt öppnade dessutom den nyskapade KK-stiftelsen med gamla
Change language