De bygde Internet.indd - Sunet

egeringens internetpolitik
143
struktur (25/2000). Ett sådant nätverk skulle dessutom ge möjligheter för ett
samhällsnyttigt utnyttjande i sjuk- och socialvårdssammanhang, i utbildning
över stora distanser, i försvar, mot främmande makter och terroristgrupperingar,
och en lång rad andra aktiviteter som inte kommer oss till del via
marknader.
IT-kommissionen engagerade sig starkt för frågan om IT-infrastruktur
och publicerade ett antal rapporter som diskuterade dessa krav som liknades
vid dem som fanns på 1800-talet inför utbyggnaden av järnvägarna. I den
politiska debatten blev 60 miljarder kronor, den av kommissionens Observatorium
för IT-infrastruktur beräknade investeringskostnaden, ett starkt
vägande argument för att staten inte kunde ställa upp för en så ambitiös
utbyggnad. Bland IT-kommissionens rapporter fanns det dock också goda
ekonomiska argument för andra finansieringsvägar, exempelvis på det viset
som Arlandabanan kom till.
En modell för IT-infrastrukturen i Sverige finns i stockholmsregionens
nätbolag Stokab som är ett nät öppet för alla användare som har utrustning
att ansluta sig. Stokab hyr ut svart fiber till dessa och har blivit en modell
för andra länders satsningar. Internetpionjären Vint Cerf i USA ser Stokabmodellen
som ett av de bästa exemplen i världen på Internetutbyggnad i en
alltmer av oligopol inlåst nätstruktur. Det har hävdats från Näringsdepartementet
att Stokabmodellen i en allmän, statsstödd tillämpning skulle strida
mot EU-regler om statligt stöd. Om det funnits en tveksamhet tidigare om
detta är det nu klart bl a genom tillämpning i Frankrike, enligt Stokabs VD,
Anders Comstedt, att ett sådant stöd är tillåtet inte minst för att rida spärr mot
den kvardröjande monopolställning som de före detta PTT- (Post-, tele och
telegraf) bolagen besitter.
Men regeringen, genom näringsminister Björn Rosengren, har inte lyssnat
på det örat utan föreslog vad som nog måste betraktas som en politisk skvader.
Ett skäl som ofta nämns till att han slog dövörat till är att han vill ville slå
vakt om Telias dominerande ställning inför den kommande utförsäljningen av
Telia-aktier.
Enligt regeringens IT-politiska mål (i den s.k. IT-propositionen, mars 2000)
ska Sverige som första land bli ett informationssamhälle för alla. Med den
visionen ska alltså alla hushåll och företag i alla delar av landet få tillgång till
en IT-infrastruktur med höghastighetskapacitet. Målet ska uppnås genom en
utbyggnad huvudsakligen genom marknaden. Det finns en möjlighet för glesbygdskommuner
att få ett visst stöd.
Det finns en klar övertro här på hur mycket marknaden kan åstadkomma