Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
62<br />
de byggde internet i sverige<br />
AG12<br />
Patrik Fältström och Lars-Johan Liman började hjälpa Björn Eriksen att förklara<br />
hur domännamnstilldelningen skedde, och i januari 1996 blev det hela<br />
mer och mer formellt.<br />
15 februari 1996 hölls det första mötet med AG12 som var en arbetsgrupp i<br />
SIS-ITS med Fältström som ordförande.<br />
<strong>De</strong>ltagarna i AG12 kom från Telia, Tele2, <strong>Sunet</strong> och andra operatörer.<br />
Arbetsgruppens roll var att ta fram regler för tilldelning av domännamn och<br />
PRMD-namn inom X.400-världen. I X.400-systemet var operatörens namn<br />
en del av e-postadressen. Därför gick det inte att skicka e-post mellan <strong>Internet</strong>världen<br />
och X.400-systemet. <strong>De</strong>t hade diskuterats länge huruvida operatörens<br />
namn skulle stå kvar i e-postadressen, vilket Telia förespråkade.<br />
Under den tiden hade antalet <strong>Internet</strong>domännamn fördubblats medan antalet<br />
PRMD-adresser bara ökat med 10 procent.<br />
I april 1996 kom man överens om gemensamma regler för hur e-post–<br />
adresserna skulle översättas mellan <strong>Internet</strong> och X.400 Sedan de tekniska<br />
detaljerna lösts var det upp till operatörerna att avgöra om de ville erbjuda<br />
kunderna fritt e-postflöde mellan de båda systemen.<br />
Arbetet i AG12 skedde i samarbete med Patent- och registreringsverket<br />
(PRV). PRV ville att AG12 skulle följa deras indelning av bolag, och det<br />
skydd dessa namn har. I det sammanhanget kom länsbokstäverna. <strong>De</strong> blev<br />
inte populära. ”Ett förhatligt system”, kommenterar Björn Eriksen.<br />
Fältström avgick efter ett år som ordförande i AG12 då han blev vald av IAB<br />
(<strong>Internet</strong> Architecture Board) att sitta med i POC (Interim Policy Oversight<br />
Committee). Han ersattes i AG12 av Lars-Johan Liman.<br />
KB LAGRAR SVENSKA WEBBSIDOR<br />
<strong>De</strong> allra första webbsidorna och webbtidningarna kom tyvärr inte med i<br />
den nerladdning av svenska webbsidor som startade 1997 på Kungliga biblioteket<br />
inom ramen för det s k kulturarvsprojektet.<br />
KB har skyldighet att spara svenskt tryck sedan 1661. <strong>De</strong>t finns ingen<br />
lag som kräver att man ska bevara elektroniska skrifter men initiativtagarna<br />
på KB tror att de första webbdokumenten kan bli intressanta för forskare i<br />
framtiden.<br />
KB kommer att spara svenska webbsidor under .se-domänen. Även<br />
svenska sidor under domänerna .nu, .com, .org och .net laddas ner. Utländska<br />
sidor som har svenskt intresse är också aktuella för projektet. Infor-