You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
144<br />
de byggde internet i sverige<br />
i tillgänglighet i vårt glest befolkade land. <strong>De</strong>tta framkommer i Post- och<br />
Telestyrelsens utredning om hur långt IT-infrastrukturen hade byggts ut till<br />
slutet av år 2001. PTS skriver att visserligen har höghastighetsnäten byggts ut<br />
men utbyggnaden har främst koncentrerats till ”kommunhuvudorterna”. Ett<br />
stort antal (cirka 70 kommuner) av dessa kommer inte att täckas före utgången<br />
av 2002 enligt beräkningar av Svenska Kraftnät.<br />
Uppdraget till Svenska Kraftnät (SK) att kabla upp till alla kommuners<br />
huvudorter innehåller samma avkastningskrav som gäller för SK i övrigt.<br />
Såtillvida ställs ett slags marknadskrav på SK även om det är kraftdistributionsmarknadens<br />
avkastningskrav. <strong>De</strong>t är en marknad som i praktiken inte<br />
existerar och därmed är avkastningskravet syntetiskt. <strong>De</strong>t var också det kravet<br />
som ledde till att SK sa nej till 101 kommuner. I själva verket finansierade<br />
staten investeringar i IT-infrastruktur genom ackumulerade investeringsmedel<br />
för kraftnätet; för att inte få finansmarknaden på sig kunde regeringen<br />
inte bara expropriera Svenska Kraftnäts fonderade medel, därav avkastningskravet.<br />
Med ekonomernas terminologi skulle man kunna säga att vi här har råkat<br />
ut för ett marknadsmisslyckande i en viss mening. Om staten hade velat få<br />
fram en marknadslösning där Svenska Kraftnät kunnat agera fullt ut hade<br />
det krävts att statens avkastningskrav hade behövt sänkas för ett antal ”olönsamma”<br />
investeringar, vilket i och för sig hade krävt en särredovisning i bokföringen.<br />
”<strong>De</strong>t problematiska är att staten bortsett från offentlig verksamhet<br />
som den största nyttiggöraren av investeringen och inte ens försökt med ett<br />
internränteresonemang”, kommenterar Christer Marking på IT-kommissionen.<br />
<strong>De</strong>t går inte att förlita sig till marknaden som den fungerar här om man<br />
ska kunna nå målet om ett informationssamhälle för alla i det glesa Sverige. I<br />
Finland har man insett detta men även i så pass tätbefolkat land som Sydkorea<br />
ger staten stöd till utbyggnaden av infrastrukturens stamnät.<br />
Resultatet av denna svenska regeringspolitik är att det som nu erbjuds allmänt<br />
som bredband är i de flesta fall ADSL, vilket i alltför ringa grad uppfyller<br />
IT-kommissionens förslag på bredbandsstandard.