De bygde Internet.indd - Sunet

1997 - 2003 - institutioner och byrå krati tar över
ISOC-SE i Sverige. Man må tycka att det är rätt eller fel att det är samma
gäng som bildade ISOC-SE som sökt bevara den ursprungliga Internetandan:
man delar med sig för den långsiktiga nyttan, allt ska vara öppet, öppna protokoll
och samtrafik mellan alla.”
KK-stiftelsen, där Anders Gillner nu var handläggare, bidrog med 400 000
kronor för att ISOC-SE skulle komma igång med sin verksamhet. Gillner
menar att det väsentliga var att någon tog tag i de olösta frågorna när kommunikationsdepartementet
vägrade. Han tror att en lösning hade kommit avsevärt
senare om inte ”gänget” funnits.
ISOC-SE tog nu itu med att arbeta fram en ny organisation för att hantera
domännamn i Sverige. Arbetet skedde i diskussioner med andra berörda organisationer
som ITS/AG12, SNUS och SOF. Man beslöt att bilda Stiftelsen
för Internetinfrastruktur (II-stiftelsen eller IIS). Till denna skulle ansvar och
tillsyn för .se föras över.
ISOC-SE driver i övrigt informations- och seminarieverksamheter om
Internet, ger ut nyhetsbrevet Nytt på Nätet och engagerar flera av Internets
förgrundsfigurer som Scott Bradner, Vinton Cerf m fl som besöker Sverige.
År 2001 stod organisationen för värdskapet för INET-konferensen (ISOCs
årliga konferens) i Stockholm tillsammans med mässarrangören Exponova.
”Vi känner oss besvikna på amerikanarna som förväntade sig gratisarbete
och frivilliga insatser för att skapa en trevlig atmosfär, men inte var särskilt
tacksamma för vad vi gjorde”, säger Olle Thylander, sekreterare i ISOC-SE.
Arbetsgrupper inom ISOC-SE arbetar bland annat med etiska och juridiska
frågor och säkerhetsfrågor. Inte minst viktigt är lobbyarbetet.
ISOC-SE tog också initiativ till att ta fram standarder och rekommendationer
för Internet i Sverige. Dokument arbetas fram av intresserade som
kallas BOK (begäran om kommentarer), en svensk variant av RFC (Request
for Comments) som utarbetas av IETF. BOKar fastställs genom en öppen
remissomgång via mailinglistor. Ulla Sandberg som suttit i styrelsen fram till
2003 är ansvarig för verksamheten som resulterat två publicerade BOKar och
ytterligare en på gång.
Ett antal företag stödjer olika aktiviteter, bland annat tryckningen av ”Vem
gör vad i Internetsverige” som utarbetats av ISOC-SE. ISOC-SE har också
beställt denna historia om den svenska delen av Internet.
ISOC-SE kunde räkna in 36 enskilda medlemmar vid det första årsmötet i
december 1997. Under 1998 växte antalet till 104 och idag har ISOC-SE 150
enskilda medlemmar. Det globala ISOC har 15 000 medlemmar. Av dessa är
4000 inte medlemmar i något chapter.
81