Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
1983 till 1996 – ideellt arbete och entusiasm<br />
fler begrep sig på att konfigurera Sendmail och EUnet gick därmed över från<br />
nodnamn till att använda domänadresser.”<br />
Från början var det alltså bara tidiga Unix-användare som kunde ha domännamn<br />
i Sverige. <strong>De</strong> första domännamnen som registrerades var universiteten<br />
och högskolorna. Nu började tecknet @ att användas efter datoranvändarens<br />
namn.<br />
Så bildades <strong>Sunet</strong><br />
<strong>De</strong>t var KTH och andra svenska universitet som öppnade vägen för <strong>Internet</strong><br />
i Sverige – inte statligt ägda Televerket. Svenska högskolor byggde relativt<br />
tidigt upp ett högskolenät, även om det tog många år att förverkliga. Redan<br />
1980 hade några forskare i Göteborg, Stockholm och Uppsala ansökt om statliga<br />
pengar för att skapa ett svenskt högskolenät. Ett första <strong>Sunet</strong>, med andra<br />
protokoll än IP, etablerades i två omgångar 1980 och 1985.<br />
<strong>De</strong>n första <strong>Sunet</strong>-fasen fram till sommaren 1982 dominerades av KTH/<br />
Teletrafiksystem, Uppsala/Teknikum och Chalmers/Datalogi. Pengar kom<br />
från Styrelsen för teknisk utveckling (STU) och Forskningsrådsnämnden<br />
(FRN). Datacentralerna vid universiteten kom med i <strong>Sunet</strong>projektet på referensgruppsnivå<br />
och tog hand om driften allteftersom det fanns något att<br />
driva.<br />
Efter 1982 blev det ett hål i finansieringen och utvecklingen gick långsammare.<br />
Främst berodde detta på att industriella TCP/IP-baserade produkter inte<br />
fanns i tillräcklig utsträckning för att få driftsmässiga miljöer i den vilda flora<br />
av datorutrustningar som fanns på den tiden. <strong>De</strong>tta enligt Björn Pehrson, då<br />
verksam vid Teknikum i Uppsala.<br />
FRN var enligt sin handläggare, Jan Persson, inte nöjd med hur projektet<br />
utvecklats. <strong>De</strong>t fanns en grundläggande motsättning mellan de initiativtagande<br />
forskarna och de som stod för datordriften. Forskarna prioriterade<br />
nätet som testbädd för forskning vilket de driftsansvariga inte såg som viktigast.<br />
Björn Pehrson fortsätter: ”Först i andra fasen, som började 1985, var marknaden<br />
tillräckligt mogen för att sätta ordentlig fart. FRN gick då in och satsade<br />
pengar, slängde ut forskarna ur <strong>Sunet</strong>styrelsen och satte Hans Wallberg<br />
som projektledare. Andra <strong>Sunet</strong>-fasen sköttes på ett mycket kompetent sätt av<br />
de centrala aktörerna.”<br />
Olle Thylander är väl insatt i hur <strong>Internet</strong> utvecklats i Sverige. Han är<br />
sekreterare i såväl <strong>Sunet</strong> som i de senare bildade organisationerna ISOC-SE<br />
19
Change language