You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
142<br />
de byggde internet i sverige<br />
departementet genom anslag har betalat 38 miljoner kronor. <strong>De</strong>t var dock en<br />
begränsad höjning jämfört med dem som följer åren därpå när kostnaden för<br />
utbygganden slår igenom. Då hamnar budgeten på nivåer närmare 200 miljoner<br />
kronor. Under Thomas Östros tid som utbildningsminister har anslaget<br />
direkt från departementet i relativa termer minskat kraftigt medan den resterande<br />
andelen som i samma mån vuxit kraftigt faktureras högskolorna.<br />
Hans Wallberg menar att detta är ett hot mot <strong>Sunet</strong>, även om man i kontrakt<br />
är bunden av den kvalitetshöjande utbyggnaden fram till 2005. <strong>Sunet</strong><br />
måste helt enkelt få in pengar. Men många högskolor sitter trångt till och är<br />
ovilliga att betala, trots att trafiken i <strong>Sunet</strong> som helhet fördubblas varje år.<br />
I en rapport till Vetenskapsrådet från 2002 om utvecklingsalternativ argumenterar<br />
<strong>Sunet</strong> för behovet av en höjning av det statliga anslaget. Egentligen<br />
handlar det, påpekar <strong>Sunet</strong>, om hur pengar ska gå från utbildningsdepartementet,<br />
antingen direkt till <strong>Sunet</strong> eller via universitet och högskolor. <strong>De</strong>t är<br />
också så att anslagen numera går enbart från departementets forskningssida.<br />
<strong>De</strong>n stora mängden användare vid universitet och högskolor är studeranden,<br />
vilket skulle tala för att departementets utbildningssida borde belastas till en<br />
stor del.<br />
Om kraven på högre avgifter till <strong>Sunet</strong> driver några högskolor till att vända<br />
sig till kommersiella operatörer riskerar dessa högskolor enligt <strong>Sunet</strong>s sakligt<br />
tunga argumentering att förlora i kvalitet och tillgänglighet. Därmed riskerar<br />
dessa högskolor att placera sig i en klass där det blir svårare för deras studenter<br />
och forskare att hävda sig nationellt och internationellt. Mer eller mindre<br />
direkt blir alltså regeringens anslagspolitik avgörande för hur svensk forsknings-<br />
och utbildningspolitik kommer att skilja ut vinnare och förlorare.<br />
Infrastrukturen – nät<br />
Krav på en finmaskig IT-infrastruktur med redundans växte fram under<br />
andra hälften av 1990-talet. <strong>De</strong>t fanns både goda politiska och tekniska argument<br />
för en sådan ambition. <strong>De</strong> politiska hade sin grund i värderingen ”hela<br />
landet ska leva”. <strong>De</strong> tekniska argumenten hade sina talesmän i gruppen av<br />
<strong>Internet</strong>pionjärer, främst kanske Peter Löthberg och Hans Wallberg, som såg<br />
att ett sådant nätverk bättre skulle kunna svälja kommande trafikökningar<br />
och bättre skulle kunna stå emot alla sorters attacker från fientliga krafter,<br />
stora eller små. <strong>De</strong>ras förslag rapporteras från IT-kommissionens Observatorium<br />
för IT-infrastruktur i rapporterna Framtidssäker IT-infrastruktur för<br />
Sverige (SOU 1999:134) och Generell vägledning till framtidssäker IT-infra-
Change language