27.09.2013 Views

De bygde Internet.indd - Sunet

De bygde Internet.indd - Sunet

De bygde Internet.indd - Sunet

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

1983 till 1996 – ideellt arbete och entusiasm<br />

Peter Löthberg, som arbetade åt Nada som teknisk konsult, sammankallade<br />

1986/87 Matti Rendahl, Bernhard Stockman m fl från Unixvärlden för ett<br />

möte med KTHs dataadministrativa byrå för att få igång en mailfunktion<br />

som hela KTH kunde använda sig av. Från byrån ville man använda sig av<br />

X.400 vilket Peter Löthberg satte sig emot så kraftfullt argumenterande för<br />

TCP/IP att några personer lämnade det ”inflammerade” mötet, minns Matti<br />

Rendahl.<br />

Följden blev i alla fall ett beslut dels att KTHs maildator skulle baseras<br />

på TCP/IP, dels att det skulle drivas att <strong>Sunet</strong> skulle gå över till TCP/IP<br />

eftersom det fanns ett missnöje med DECnet. Bland andra hade Jan Engvald,<br />

<strong>Internet</strong>pionjär i Lund, argumenterat för alternativet TCP/IP. För KTH<br />

beslöt man också om en utvidgning av kapaciteten med en VAX 750. Vidare<br />

att Björn Eriksen på Enea skulle kunna nås via en fast förbindelse som en<br />

ersättning för den tunna modemförbindelsen. Pengar kom från KTH.<br />

”Peter såg till att allting hände”, berättar Matti Rendahl, ”och han lyckades<br />

skrämma Digital Equipment att leverera VAX-datorn före julen 1986 så vi<br />

kunde skicka det första mailet efter ett par timmar. Vi ser det som Sveriges<br />

första <strong>Internet</strong>användning för tjänster.”<br />

<strong>De</strong>n gamla datacentralen QZ fick ta hand om BITnet tillsvidare. Men bara<br />

ett halvår senare byggde Peter Löthberg och Matti Rendahl en brygga mellan<br />

TCP/IP-servern och BITnets och DECnets mail och filer.<br />

I det läget talade Peter Löthberg och Matti Rendahl om att locka över Björn<br />

Eriksen till KTH. <strong>De</strong>tta förverkligades 1988. Därmed startades KTHNOC<br />

(som från början kallades <strong>Sunet</strong>-gruppen på KTH). Före Björn Eriksens<br />

ankomst hade Anders Gillner och Johnny Eriksson anställts.<br />

1988 lyckades Peter Löthberg, Matti Rendahl och Björn Eriksen göra en<br />

brygga mellan VAX-maskinen på KTH och nätverken med de fyra olika protokollen<br />

EARN/Bitnet, DECnet, TCP/IP och X.25 till ett internet.<br />

Oberoende konsulten Peter Löthberg ville visa vad KTH dugde till. Nu<br />

kunde man för första gången i Sverige sända e-post och hämta filer mellan<br />

olika typer av datorer med sinsemellan olika operativsystem och protokoll.<br />

Utvecklingen talade för IP genom fördelen med direktaccess till <strong>Internet</strong>.<br />

<strong>De</strong>t var en nedifrån-upp-framgångsväg baserad på ”best effort” och som gav<br />

en servicekvalitet som enligt telekomindustrin inte var av samma klass som<br />

den man sade sig eftersträva. Men fördelen var att man fick access utan att<br />

betala mer än sina anslutningskostnader, dvs oberoende av hur mycket man<br />

körde. Telebolagen krävde däremot trafikavgifter för sina tjänster. X.25-protokollets<br />

utformning styrdes ju av man skulle ta betalt för trafiken. EARN/<br />

25

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!