De bygde Internet.indd - Sunet

More documents

Recommendations

Info

den första kommersiella internettjä nsten Den inhemska teletrafiken på Tele2 var till 90 procent modemtrafik. ”Tack vare modempoolerna lyckades vi sänka samtrafikavgifterna rejält. Det började svida på Teliasidan”, berättar Per-Olof Josefsson. SwipNet växte Men Wallner hade bekymmer som VD. ”Mitt uppdrag var att sätta igång verksamheten. Första året beräknades vi göra en förlust på tre miljoner, andra året break-even och tredje året skulle vi ta tillbaka det vi förlorade första året. Även om kostnaderna bokfördes på SwipNet och delar av intäkterna på moderbolaget, var det verkliga resultatet efter tre turbulenta år det förväntade. SwipNet hade positivt kassaflöde.” Om SwipNet fungerade bra var det tänkt att bolaget skulle läggas ner och integreras med Tele2. Så skedde i början av 1994, men namnet SwipNet lever kvar. Wallner fick sparken, men blev i samma andetag erbjuden att stanna kvar som konsult några månader. ”Min konsulttid varade till slutet av år 2000 då jag till slut blev utmotad.” Tele2 hade även datakommunikationstjänsten Flex 25 som byggde på X.25. Den hade man satsat stort på men var ett misslyckande. Tekniken var långsam och byggde på att alla televerk i t.ex. en internationell förbindelse över flera länder skulle få betalt för varje X.25-paket som passerade. Flex 25 stjälptes över på SwipNet där den sakta självdog. SwipNet växte snabbt. Josefsson fortsätter: ”Före 1994 hade vi några få enstaka säljmöten. Sedan var det bara att sitta i båten och täppa till hål och ro så fort som möjligt. Först 1995 hade Tele2 byggt färdigt sin egen infrastruktur och 1996 hade vi 100 000 Internetabonnenter anslutna. Man gick från Olles polare till fullfjädrad operatörsverksamhet som marknadsfördes. Vi såg hur Comvik subventionerade mobiltelefoner. Vi gjorde samma sak med modem.” ”Nu gällde att få igång användarna. Vi var oroliga för att hamna i Teleguidefällan, dvs att folk skulle tröttna på Internet på grund av inget innehåll skapades. Därför hade vi planer på en tidning med inriktning på både hur man hittade och hur man skapade hemsidor. Vi gick till dåvarande Z-magazine på MTG som var Jan Stenbecks skötebarn och berättade om våra idéer. De förklarade sig intresserade av att ändra tidningen med den inriktningen. Men då seglade Metro upp som den stora kometen och MTGs ledning lade ner ’Z-maggan’ mitt framför näsan på oss.” ”Då vände vi oss till IDG, och hörde oss för om de var intresserade. På IDG hade man också tankar på en Internettidning. Sagt och gjort. Tele2 gick 43
44 de byggde internet i sverige in och köpte en utgivning till sina uppringda användare och vi fick som motprestation ett mittuppslag i tidningen Internetworld. Nicklas Matson från tidningen MacWorld blev förste chefredaktör.” Men då hade Telia vaknat. Före detta Televerket hade fått en ny chef från Ericsson, Lars Berg. Bakåtsträvarna fick sluta, skutan svängde och Telia började satsa helhjärtat på Internet. Ebone När det europeiska universitetsnätet Ebone skulle köras igång vidtog en ny strid om IP-protokollet. Nu var slagfältet Europa och den främste fienden det tyska telemonopolet. Parallellt med SwipNet arbetade Peter Löthberg, Bernhard Stockman m fl på KTHNOC med Ebone – the European Backbone – som kom till för att starta Internetsamtrafik i Europa. KTH gick, tillsammans med Surfnet i Holland, Janet i England och fysikforskningsanläggningen Cern i Genève i spetsen för detta initiativ. Internet var inte särskilt utvecklat i Europa utanför Norden 1991. Telemonopolen satsade som vi tidigare berättat på OSI och X.25 som var mindre lämpliga som kommunikationsmetoder. Ett antal universitet körde IP internt, några länder hade nationella IP-nät, men samtrafik mellan dessa öar gick för det mesta via USA. Det fanns ett stort gemensamt behov av Internetförbindelser inom Europa och mot resten av världen, såväl inom forskningen som kommersiellt. Bernhard Stockman minns: ”Det EU-projekt kring höghastighetsnät som drevs var ren europeisk vansinnespolitik.” Man ville bygga ett 64 kbit/s X.25-nät. Nästa projekt var att uppgradera X.25-nätet till 2 Mbit/s. Deutsche Forschungsnet (DFN) hade ett tioårskontrakt med OSI och X.25 med Deutsche Telecom som man inte kunde gå ur. Det hette att IP inte kunde användas i Europa. Man var dessutom negativ till den försvarsteknologi som användes av USA. Men ett år senare skulle ett nät finnas. En rad IP-entusiaster som representerade nätorganisationerna bildade Ebone Technological Group och satte sig i Mölnlyckehuset utanför Amsterdam och gjorde skisser. ”Vi satte sedan ihop utrustning, routrar och nätförbindelser genom knytkalas där det var billigast. Vårt IP-nät blev en tumme i ögat på EU-kommissionen. Så småningom kom en rapport från kommissionären Bangemann där det hette att ’man kan inte bortse från IP-tekniken’. Ansvaret för ett europeiskt
Page 1 and 2: WE_Mail eturn-Path: ate: Thu, 7 Ap
Page 3 and 4: © Inga Hamngren och Jan Odhnoff 20
Page 5 and 6: Innehållsförteckning 10 Sammanfat
Page 8: Förord ISOC-SE isoc-se har under e
Page 11 and 12: 10 Sammanfattning och läsanvisning
Page 13 and 14: 12 de byggde internet i sverige dom
Page 15 and 16: 14 Inledning: Idén bakom Internet
Page 17 and 18: 16 de byggde internet i sverige 198
Page 19 and 20: 18 de byggde internet i sverige med
Page 21 and 22: 20 de byggde internet i sverige och
Page 23 and 24: 22 TCP/IP 1973 hade Robert Kahn och
Page 25 and 26: 24 de byggde internet i sverige byg
Page 27 and 28: 26 de byggde internet i sverige Bit
Page 29 and 30: 28 de byggde internet i sverige ett
Page 31 and 32: 30 de byggde internet i sverige I o
Page 33 and 34: 32 de byggde internet i sverige kon
Page 35 and 36: 34 de byggde internet i sverige spo
Page 37 and 38: 36 de byggde internet i sverige Den
Page 39 and 40: 38 de byggde internet i sverige Tel
Page 41 and 42: 40 de byggde internet i sverige tid
Page 43: 42 de byggde internet i sverige Bil
Page 47 and 48: 46 de byggde internet i sverige nä
Page 49 and 50: 48 de byggde internet i sverige En
Page 51 and 52: 50 WWW OCH MOSAIC Det var den nya i
Page 53 and 54: 52 de byggde internet i sverige egn
Page 55 and 56: 54 de byggde internet i sverige ”
Page 57 and 58: 56 Omvärlden vaknar Politikerna f
Page 59 and 60: 58 de byggde internet i sverige Han
Page 61 and 62: 60 de byggde internet i sverige jek
Page 63 and 64: 62 de byggde internet i sverige AG1
Page 65 and 66: 64 de byggde internet i sverige (SE
Page 67 and 68: 66 de byggde internet i sverige sku
Page 69 and 70: 68 de byggde internet i sverige Reb
Page 71 and 72: 70 de byggde internet i sverige var
Page 73 and 74: 72 de byggde internet i sverige och
Page 75 and 76: 74 de byggde internet i sverige Tel
Page 77 and 78: 76 de byggde internet i sverige kur
Page 79 and 80: 78 de byggde internet i sverige 199
Page 81 and 82: 80 de byggde internet i sverige Reg
Page 83 and 84: 82 de byggde internet i sverige SUN
Page 85 and 86: 84 de byggde internet i sverige ”
Page 87 and 88: 86 de byggde internet i sverige Tur
Page 89 and 90: 88 de byggde internet i sverige tid
Page 91 and 92: 90 de byggde internet i sverige UUC
Page 93 and 94: 92 de byggde internet i sverige I f
Page 95 and 96:
94 de byggde internet i sverige dra
Page 97 and 98:
96 de byggde internet i sverige sto
Page 99 and 100:
98 de byggde internet i sverige Har
Page 101 and 102:
100 de byggde internet i sverige
Page 103 and 104:
102 de byggde internet i sverige Ha
Page 105 and 106:
104 de byggde internet i sverige Me
Page 107 and 108:
106 de byggde internet i sverige pe
Page 109 and 110:
108 de byggde internet i sverige Ny
Page 111 and 112:
110 de byggde internet i sverige ni
Page 113 and 114:
112 de byggde internet i sverige II
Page 115 and 116:
114 de byggde internet i sverige Pr
Page 117 and 118:
116 de byggde internet i sverige La
Page 119 and 120:
118 de byggde internet i sverige ge
Page 121 and 122:
120 de byggde internet i sverige fo
Page 123 and 124:
122 de byggde internet i sverige IC
Page 125 and 126:
124 de byggde internet i sverige go
Page 127 and 128:
126 de byggde internet i sverige ne
Page 129 and 130:
128 de byggde internet i sverige da
Page 131 and 132:
130 de byggde internet i sverige Su
Page 133 and 134:
132 de byggde internet i sverige Re
Page 135 and 136:
134 de byggde internet i sverige Ol
Page 137 and 138:
136 de byggde internet i sverige ge
Page 139 and 140:
138 de byggde internet i sverige Re
Page 141 and 142:
140 de byggde internet i sverige sk
Page 143 and 144:
142 de byggde internet i sverige de
Page 145 and 146:
144 de byggde internet i sverige i
Page 147 and 148:
146 de byggde internet i sverige PT
Page 149 and 150:
148 de byggde internet i sverige se
Page 151 and 152:
150 de byggde internet i sverige Av
Page 153 and 154:
152 de byggde internet i sverige ni
Page 155 and 156:
154 1983 1984 1985 1986 Tidsaxel de
Page 157 and 158:
156 1992 1993 1994 1995 1996 de byg
Page 159:
158 2002 2003 de byggde internet i
Page 162 and 163:
persongalleri D Deutsch, Peter Darn
Page 164 and 165:
persongalleri Sträng, Gunnar Sturm
Page 166 and 167:
ordförklaringar Baud enhet för si
Page 168 and 169:
ordförklaringar html Hypertext Mar
Page 170 and 171:
ordförklaringar Mbone ett virtuell
Page 172 and 173:
ordförklaringar SIS Swedish Standa
Page 175 and 176:
174 ISOC-SE de byggde internet i sv
Page 177 and 178:
Fler exemplar av boken de byggde in
show all

De bygde Internet.indd - Sunet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?