De bygde Internet.indd - Sunet

More documents

Recommendations

Info

ebellen peter lö thbergs egen berättelse 1997 får Sunet en 155 Mbit/s kopia av vad Sprint byggt tidigare. Med ett skyddsmekanismprotokoll som Peter Löthberg gjort. Och 2001 blir Sunet GigaSunet på 10 Gigabit/s. ”Nya GigaSunet är ett mini-Sprint som stamnät. Det och Surfnet i Holland är de enda akademiska näten att räkna med i Europa idag. De andra är knäckta av OSI och ATM, som inte fyller någon funktion. Med NORDUnet, Hollands och Österrikes akademiska nät är Sprint en av de största spelarna.” Även om Sunets nät ligger långt framme är det inte längre KTHs förtjänst. ”KTHNOC håller på att stelna till ett QZ, som nu mest är i vägen. I Sunets nya nät är det Börje Josefsson vid Luleå Tekniska Universitet som gjort allting - ett mycket bra jobb.” Bredbandsutbyggnad 1998 började Peter Löthberg prata med IT-kommissionen och regeringen om en bredbandutbyggnad i Sverige. ”Problemet var att det fanns mer människor per kvadratkilometer i Sahara än i Sverige. Om man ville att folk skulle kommunicera var det viktigt att lösa det på ett bra sätt. Statens roll borde vara att se till att alla har rätt till en minimitjänst. Infrastrukturen skall vara en statlig angelägenhet. Men Telia bara bråkade och pratade om att ’marknaden’ skulle sköta utbyggnaden. Det fanns inget värde i att olika operatörer grävde upp gatorna. Värdet låg i vad användarna kunde göra med fibern. I IT-kommissionens observatorium för infrastruktur föreslog vi 5 Mbit/s till alla hus. Användarna skulle inte behöva betala mer än ’ett månadskort’.” ”I Sverige fattas de sista 100 metrarna till husen. 3G hade blivit bättre med vår lösning som hade gjort basstationerna billigare. Men det förstod inte Sverige, som bara lyssnade på tele- och Ericssonlobbyister. Sverige skulle kunna ha blivit attraktivt för folk som ville testa ny utrustning. Nu är det konstgjord andning på gamla televerk som bygger fiber överallt, precis som Sprint gjorde år 2001 i Europa. 2002 hade vi 10 Gbit/s i alla nät men inga kunder. Och priserna går ner. Det finns inte längre något värde i bandbredd. Men så fort man stannar upp blir man rökt.” ”Problemet är att det saknas kunskap om hur man bygger infrastruktur med hög kvalitet. Det är en enorm brist på både teoretisk och praktisk kunskap om hur man bygger stora nät och om routingprotokoll. Det krävs mer än ett kontors-LAN. Nu har det blivit en enda röra. Telia bygger ut ADSL för att blockera andra. Utrustningen måste ganska snart bytas ut så de kan inte tjäna mycket pengar på den. Att dela kopparn går inte. Teletjänster ska vara kon- 75
76 de byggde internet i sverige kurrensutsatt men inte infrastrukturen. Stokab har visat att det är lönsamt att bara sälja utrymme på fibern. Vi skulle ha ett hela Sverige-Stokab. Nu gör varje kommun på sitt sätt och det är fullständigt omöjligt att hantera.” Ett Internetmuseum Förutom sin egen datorpark på Rosenlundsgatan hade Peter Löthberg skapat ett datormuseum på KTH. Genom datorrådet ordnades pengar för att demonstrera de föremål som han sparat eller införskaffat. Till exempel skickades en legendarisk DEC-dator som skulle skrotas i USA över Atlanten till KTH. Yngve Sundblad ansträngde sig till det yttersta för att ordna en hall. Det fanns en under gården framför Sing Sing (en byggnad med gångar som löpte som balustrader) som Peter Löthberg förklarade sig nöjd med. Den var på 340 kvadratmeter och byggdes ut med åtta kylanläggningar. Per Eriksson var operatör på QZ och aktiv i Dataföreningen Stacken. Han kommer ihåg ansträngningarna för att få hallen klar. ”Jag jobbade varenda kväll i två års tid. Vi tänkte inte på vad vi höll på med. Det var en ofantlig lokal att leka i som KTH upplät. Stacken fick en stordator från Finland, som vi lärde oss programmera om nätterna. Vi rev datorhallar på stan för att få dit prylar och ställde dit alla DEC-datorer. Det slet på oss både fysiskt och psykiskt och relationerna mellan Peter Löthberg och Stacken grusades. Oj, här sitter vi med en datorhall, det var vansinnigt, skogstokigt. Vem skulle sköta den? Vi skulle få industri-elpriser, men fick vanlig taxa. Datorerna var som värmeelement, de drog fruktansvärt mycket el.” Det gick inte att få fram pengar till driften. Inte ens Digital var villiga att sponsra museet. Lokalen återställdes för möbellager mm cirka 1997. Peter Löthberg menar att man hade kunnat låta installationen stå. Det som kostar pengar är allt runtomkring, kraft, kyla etc. Om det inte fanns pengar till ström, kunde man ju köra vid högtidliga tillfällen. Per Eriksson är skeptisk till datormuseum. ”Det krävs väldigt mycket för att entusiasmera museibesökare. Det behövs mekanik och reservdelar som inte finns längre. På QZ fanns folk från Digital som skötte datorerna och kommunikationen kostade flera 100 000 kronor om året.” Yngve Sundblad minns att Löthberg hade kastat ögonen på en annan, friliggande verkstadslokal som dåvarande rektorn, Gunnar Brodin, pekat på som en möjlighet. Enligt Peter Löthberg skulle hans kontakter med Svarthålsforsens ledning göra det möjligt att tanke elektricitet nästan gratis från en transformator intill. Men därav blev intet. Sundblad förstår att Peter Löthberg är
Page 1 and 2:
WE_Mail eturn-Path: ate: Thu, 7 Ap
Page 3 and 4:
© Inga Hamngren och Jan Odhnoff 20
Page 5 and 6:
Innehållsförteckning 10 Sammanfat
Page 8:
Förord ISOC-SE isoc-se har under e
Page 11 and 12:
10 Sammanfattning och läsanvisning
Page 13 and 14:
12 de byggde internet i sverige dom
Page 15 and 16:
14 Inledning: Idén bakom Internet
Page 17 and 18:
16 de byggde internet i sverige 198
Page 19 and 20:
18 de byggde internet i sverige med
Page 21 and 22:
20 de byggde internet i sverige och
Page 23 and 24:
22 TCP/IP 1973 hade Robert Kahn och
Page 25 and 26: 24 de byggde internet i sverige byg
Page 27 and 28: 26 de byggde internet i sverige Bit
Page 29 and 30: 28 de byggde internet i sverige ett
Page 31 and 32: 30 de byggde internet i sverige I o
Page 33 and 34: 32 de byggde internet i sverige kon
Page 35 and 36: 34 de byggde internet i sverige spo
Page 37 and 38: 36 de byggde internet i sverige Den
Page 39 and 40: 38 de byggde internet i sverige Tel
Page 41 and 42: 40 de byggde internet i sverige tid
Page 43 and 44: 42 de byggde internet i sverige Bil
Page 45 and 46: 44 de byggde internet i sverige in
Page 47 and 48: 46 de byggde internet i sverige nä
Page 49 and 50: 48 de byggde internet i sverige En
Page 51 and 52: 50 WWW OCH MOSAIC Det var den nya i
Page 53 and 54: 52 de byggde internet i sverige egn
Page 55 and 56: 54 de byggde internet i sverige ”
Page 57 and 58: 56 Omvärlden vaknar Politikerna f
Page 59 and 60: 58 de byggde internet i sverige Han
Page 61 and 62: 60 de byggde internet i sverige jek
Page 63 and 64: 62 de byggde internet i sverige AG1
Page 65 and 66: 64 de byggde internet i sverige (SE
Page 67 and 68: 66 de byggde internet i sverige sku
Page 69 and 70: 68 de byggde internet i sverige Reb
Page 71 and 72: 70 de byggde internet i sverige var
Page 73 and 74: 72 de byggde internet i sverige och
Page 75: 74 de byggde internet i sverige Tel
Page 79 and 80: 78 de byggde internet i sverige 199
Page 81 and 82: 80 de byggde internet i sverige Reg
Page 83 and 84: 82 de byggde internet i sverige SUN
Page 85 and 86: 84 de byggde internet i sverige ”
Page 87 and 88: 86 de byggde internet i sverige Tur
Page 89 and 90: 88 de byggde internet i sverige tid
Page 91 and 92: 90 de byggde internet i sverige UUC
Page 93 and 94: 92 de byggde internet i sverige I f
Page 95 and 96: 94 de byggde internet i sverige dra
Page 97 and 98: 96 de byggde internet i sverige sto
Page 99 and 100: 98 de byggde internet i sverige Har
Page 101 and 102: 100 de byggde internet i sverige
Page 103 and 104: 102 de byggde internet i sverige Ha
Page 105 and 106: 104 de byggde internet i sverige Me
Page 107 and 108: 106 de byggde internet i sverige pe
Page 109 and 110: 108 de byggde internet i sverige Ny
Page 111 and 112: 110 de byggde internet i sverige ni
Page 113 and 114: 112 de byggde internet i sverige II
Page 115 and 116: 114 de byggde internet i sverige Pr
Page 117 and 118: 116 de byggde internet i sverige La
Page 119 and 120: 118 de byggde internet i sverige ge
Page 121 and 122: 120 de byggde internet i sverige fo
Page 123 and 124: 122 de byggde internet i sverige IC
Page 125 and 126: 124 de byggde internet i sverige go
Page 127 and 128:
126 de byggde internet i sverige ne
Page 129 and 130:
128 de byggde internet i sverige da
Page 131 and 132:
130 de byggde internet i sverige Su
Page 133 and 134:
132 de byggde internet i sverige Re
Page 135 and 136:
134 de byggde internet i sverige Ol
Page 137 and 138:
136 de byggde internet i sverige ge
Page 139 and 140:
138 de byggde internet i sverige Re
Page 141 and 142:
140 de byggde internet i sverige sk
Page 143 and 144:
142 de byggde internet i sverige de
Page 145 and 146:
144 de byggde internet i sverige i
Page 147 and 148:
146 de byggde internet i sverige PT
Page 149 and 150:
148 de byggde internet i sverige se
Page 151 and 152:
150 de byggde internet i sverige Av
Page 153 and 154:
152 de byggde internet i sverige ni
Page 155 and 156:
154 1983 1984 1985 1986 Tidsaxel de
Page 157 and 158:
156 1992 1993 1994 1995 1996 de byg
Page 159:
158 2002 2003 de byggde internet i
Page 162 and 163:
persongalleri D Deutsch, Peter Darn
Page 164 and 165:
persongalleri Sträng, Gunnar Sturm
Page 166 and 167:
ordförklaringar Baud enhet för si
Page 168 and 169:
ordförklaringar html Hypertext Mar
Page 170 and 171:
ordförklaringar Mbone ett virtuell
Page 172 and 173:
ordförklaringar SIS Swedish Standa
Page 175 and 176:
174 ISOC-SE de byggde internet i sv
Page 177 and 178:
Fler exemplar av boken de byggde in
show all

De bygde Internet.indd - Sunet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?