Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
1983 till 1996 – ideellt arbete och entusiasm<br />
QZ. Verksamheten leddes av en person som tidigare arbetat på IBM. Regionala<br />
system med stordatorer blev det enda tillåtna. Dåvarande finansminister<br />
Gunnar Sträng hade bestämt att en regional datacentral skulle finnas i varje<br />
högskoleregion. Statskontoret hade rätt att avgöra vilka datorer högskolorna<br />
skulle få använda. QZ ansvarade också för användningen av X.25- protokollet.<br />
Jacob Palme på FOA hade i USA upptäckt en DEC-dator som utvecklats i<br />
Stanford och MIT som kunde köras interaktivt. På Palmes initiativ stationerades<br />
en DEC-10 på QZ 1974, vilket enligt många var en revolution i datoranvändningen.<br />
Så småningom skulle DEC-datorer dyka upp även på andra ställen. 1979<br />
hade Yngve Sundblad som prefekt för institutionen för numerisk analys och<br />
datalogi (Nada) lyckats ställa en större DEC-2020 utanför QZ. <strong>De</strong>n kallades<br />
Nadja och användes av institutionens kurser. En ännu större DEC-2060, Vera,<br />
installerades 1982 för forskning och doktorandkurser och därefter ytterligare<br />
en DEC-20, Venus som togs över från institutionen för administrativ databehandling.<br />
Peter Löthberg tog senare över den DEC-10 som Jakob Palme skaffat åt QZ<br />
och uppgraderade och installerade den i en egen datorhall på Rosenlundsgatan<br />
på söder i Stockholm.<br />
Via QZ fanns konferenssystemet KOM tillgängligt sedan 1975 och var då<br />
världsunikt. Männen bakom KOM var Jacob Palme och Torgny Tholérus.<br />
<strong>De</strong>n senare skrev koden och ytterligare ett 30-tal personer var inblandade i<br />
utvecklingen av KOM-systemet. Palme uppmuntrade starkt användning av<br />
KOM och en spännande kultur uppstod kring denna kommunikationsform.<br />
Han håller på med att utveckla KOM-systemet än i dag.<br />
1984 kompletterades <strong>Sunet</strong>s föregångare med EARN genom en tidsbegränsad<br />
donation av IBM i hela Europa. EARN var emellertid oerhört kostsamt<br />
genom dyra telefonlinjer. EARN stod för European Academic Research Network<br />
och hade startats i början av 1980-talet med BITnet i USA som förebild.<br />
EARN använde ett IBM-protokoll för kommunikation mellan IBM-stordatorer.<br />
Ett nät byggdes upp i Europa med sådana IBM-baserade förbindelser.<br />
Sverige spelade en stor roll i detta nät, som hade sin nordiska huvudnod hos<br />
QZ.<br />
21