27.09.2013 Views

De bygde Internet.indd - Sunet

De bygde Internet.indd - Sunet

De bygde Internet.indd - Sunet

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

40<br />

de byggde internet i sverige<br />

tidigare av Ciscos grundare Len Bosac. <strong>De</strong> villkor vi erbjöds kunde jag inte<br />

tacka nej till, även om jag personligen föredragit Wellfleet. Samtidigt var<br />

Peter Löthberg orubblig i sin uppfattning att Cisco skulle vara leverantör.<br />

Hans skäl delades av de flesta arkitekter av stora IP-nät, visade det sig senare.<br />

<strong>De</strong>n gemensamma utrustningen har varit till stor hjälp för att få enhetlighet<br />

i routingpolicy och regler för <strong>Internet</strong> i sin helhet. Så SwipNets val av Cisco<br />

var en fullträff, både ekonomiskt och tekniskt.”<br />

1 januari 1991 träffades peeringavtal med <strong>Sunet</strong>. Och samma dag startade<br />

SwipNet sin utåtriktade verksamhet som blev den första kommersiella <strong>Internet</strong>tjänsten<br />

i Sverige – och den första utanför USA. <strong>De</strong>n internationella trafiken<br />

gick via NORDUnets utlandsförbindelse från KTHNOC i Stockholm.<br />

<strong>De</strong>t för ändamålet bildade PROG utgjorde en ovanlig men bra form av samarbete,<br />

enligt Olle Wallner. <strong>De</strong>t blev aldrig några motsättningar om de kommersiella<br />

villkoren. <strong>De</strong> förändringar som gjorde var till användarnas fördel,<br />

även om de nu plötsligt skulle betala både installations- och månadsavgifter.<br />

När Östen Frånberg i maj 1991 blev ordförande för SNUS deltog han fortsättningsvis<br />

i PROG-mötena.<br />

”Östen var mycket inriktad på samförstånd och medverkade positivt till att<br />

PROG mera fungerade som en kommitté än som referensforum.”<br />

Peter Löthberg var med på några PROG-möten men lessnade snart. Men<br />

han engagerade sig i SwipNets infrastruktur från start.<br />

Televerket etablerade Tipnet hösten 1991, då SwipNet redan skaffat ett<br />

överlägset marknadsförsprång. <strong>De</strong>t var ingen helhjärtad satsning från televerksledningens<br />

sida. <strong>De</strong>t fanns emellertid en gerillagrupp på Televerket som<br />

kämpade för TCP/IP och det fanns ett internt IP-nät, men gruppen arbetade<br />

mot ledningens förståelse och vilja. En av dem som kämpande i motvind på<br />

Televerket var en mycket kompetent tekniker som hette Ola Johansson.<br />

Ingen silverbricka<br />

<strong>De</strong>t har sagts att SwipNet serverades allt på silverbricka. I själva verket var det<br />

inte riktigt så, om man ska tro Olle Wallner. <strong>De</strong>t var nämligen inte helt lätt att<br />

få över <strong>Sunet</strong>s kunder som haft gratis anslutning tidigare. Nu skulle de betala<br />

SwipNet för fast anslutning.<br />

<strong>De</strong>t fanns tre olika hastigheter. <strong>De</strong>n snabbaste var på 64 kbit/s och avsedd<br />

för företag med fler än 25 anställda och kostade 50 000 kronor för installation<br />

och 10 000 i månadsavgift, den näst snabbaste på 19,2 kbit/s för företag med<br />

mellan 8 och 25 anställda kostade 35 000 kronor och 6 900 samt slutligen den<br />

på 9,6 kbit/s som var avsedd för företag med upp till 7 anställda gick på 25 000

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!