KOL 2010 - Landstinget Sörmland

II. Nutritionsbehandling (appendix)
Remissindikation
Läkare, astma/KOL-sjuksköterska eller sjukgymnast skriver remiss till dietist på sin
enhet (klinik/vårdcentral) enligt kriterierna ovan (Avsnitt 13).
Patienten kallas eventuellt med anhörig eller omvårdnadspersonal till besök för
kostgenomgång och nutritionsbehandling alternativt sker detta via telefon för dem
som har svårigheter med förflyttning.
Varför är nutritionsbehandling viktig vid KOL?
Avmagring och undervikt är vanligt vid KOL. Det är ett allvarligt tillstånd förenat
med ökad infektionskänslighet, nedsatt muskelstyrka, risk för osteoporos och i
slutändan minskad överlevnad. Patienter med KOL som är malnutrierade och har
lågt BMI bör få extra näring i samband med träningen, så att muskulaturen kan
byggas upp. Tidig upptäckt och behandling av malnutrition minskar vårdbehovet
och ökar överlevnaden. Studier har påvisat att aktiv nutritionsbehandling vid KOL
och samtidig malnutrition kan leda till viktuppgång.
Vid KOL och samtidig fetma (BMI>30) påverkas lungfunktionen negativt genom ett
ökat tryck på lungorna vilket i sin tur ger nedsatt andningsfunktion. Risken att
utveckla sömnapné är stor.
KOL-patienter med BMI 25–29 har bäst prognos visar studier.
När bör man nutritionsbehandla?
Många kommer till dietist i ett sent skede av sin sjukdom när viktförlusten är
uttalad och har pågått under många år. Det är då svårt att vända situationen. För
att nutritionsbehandlingen skall få bästa effekt är det viktigt att den sätts in i vid
rätt tidpunkt.
Vid KOL och samtidig fetma (BMI>30) hänvisas till primärvårdens viktgrupper
enligt Vårdprogrammet för behandling av fetma.
__________
76
__________