klicka här för att öppna - fritenkaren.se

”Barnaby Rudge”, "Martin Chuzzlewit", "Dombey och son", "Bleak House", "Hårdatider", "Lilla Dorrit" och ”Vår gemensamme vän”. ”Lysande utsikter” är även den alltförvälkänd och alltför högt älskad, men även den skall vi behandla, då den knappast ännuär alltför upprepat behandlad.Är Dickens en realist eller romantiker?Under åren 1837 till 1841 publicerar Dickens en serie fritt improviserade romanersom stadfäster hans världsberömmelse. "Pickwickklubben" inleder serien och följs avdess motsats "Oliver Twist”, som i sitt inträngande i Londons undre värld och bittraavslöjanden av Englands sociala missförhållanden i sitt slag ännu idag framstår somoöverträffad. Fastän den slutar lyckligt är den dominerande tonen i romanen berättigadharm och bittert allvar, som nästan är deprimerande. Det är Dickens' första barnroman,en genre i vilken han aldrig har överträffats. Det har aldrig funnits ett varmare ochhumanare författarhjärta när det gäller barn än Dickens.Den tredje i serien är "Nicholas Nickleby”, som i sin komposition är mera storslagenän de båda tidigare. Det är en roman om pengar, dess makt och dess korruption.Huvudpersonen Ralph Nickleby är en rik och snål materialist, som är romanens storatragiska figur: historien om hur han försöker komma åt sin fruktade brorson Nicholasmed att förfölja dennes bäste vän den efterblivne och trasiga Smike, vilket leder tilldennes död, och hur det sedan visar sig att Smike var Ralph Nicklebys egen son, är detnärmaste som Dickens har kommit det grekiska ödesdramat. Ralph Nickleby går under,men det storslagna i historien ligger i hans katharsis, som leder till att han bevisar sigvara mänsklig trots allt, vilket han dock icke kan göra utom genom att begå självmord.Den fjärde romanen i serien är "Den gamla antikvitetshandeln", som återigen är enförtjusande barnroman, där flickan lilla Nell är huvudpersonen jämte hennes morfar.Romanen är Dickens' sentimentala höjdpunkt, samtidigt som ett sagolikt skimmer höljerhela berättelsen i ett rosende och gyllene dis. Lilla Nell dör till slut genom dvärgenQuilps försorg, en overkligt ond varelse, som definitivt gör denna roman mindrerealistisk än romantisk. Men dess stora effektivitet ligger just i att lilla Nell dör. Hadehon fått leva och romanen fått ett lyckligt slut hade den blivit odräglig. Oliver Twistbehöver inte dö i sin roman, för det är så många andra som dör i stället, så att den blirtillräckligt tragisk ändå, och därför blir den varken sentimental eller romantisk utandesto mer skakande realistisk. I "Den gamla antikvitetshandeln" blir barnet bokenshuvudperson och hjältinna, allt focuseras på henne, och därför måste hon dö, för attromanen skall få någon form. Och som barnroman blir den också därigenom desto merasublim.Den sista i serien är slutligen "Barnaby Rudge”, som rent formellt är Dickens' endahistoriska roman utom "Två städer". ”Barnaby Rudge” handlar dock mera om mänskoroch mindre om historia, varför den är mera lyckad än "Två städer", som nästan ärformalistisk i sin historiska uppläggning. "Barnaby Rudge" är avgjort den mera levandeav de två.Av någon anledning har den kommit i skuggan av hans övriga romaner och glömtsbort, så att den nästan är helt okänd idag. Vissa skäl till detta är uppenbara: den är intealls så rolig som hans tidigare romaner, här finns varken humor, övertygande kärlekeller några slående sentimentalitets- eller monstruositetsingredienser. Ändå är det enmycket märklig roman.Dickens hade haft ämnet i huvudet i många år innan han skrev ner det, men han22