Citizen Schein, 2:a utgåvan, del 1 - Kungliga biblioteket

sin arbetsgivare. I USA publicerar han därtill en,
”Comparative Study of Swedish and American Water
Treatment Practices” 14
Denna smidiga och arbetsbesparande praktik gör det
möjligt för Harry Schein att träda fram som energisk
rapportör i både tekniska och populärkulturella
frågor under senare delen av 1940-talet. Han blir en
gränsgångare mellan två världar som annars sällan
möts. Posten till filmkritikern Schein ställs exempelvis
till Mibis kontor på adressen Östermalmstorg 4.
Dessutom får resandet en ny angelägenhet,
framför allt genom segdragna patentförhandlingar
som han blandas in i mot slutet av decenniet. Inom
Mibis arbetar man sedan länge med importerad så
kallad magnomassa, och man ägnar sig också åt
klorrening. Ett och ett ger ibland två. Så sker 1948
när Schein uppfinner den så kallade magno-klorprocessen,
som han snabbt patentsöker i ett tjugotal
länder. Metoden kan också användas för att utvinna
sötvatten ur havsvatten, vilket ska bli intressant i ett
senare skede. 15 Patent på ”Method for the purification
of water” beviljas så småningom i USA 16 , men
också i Storbritannien, Frankrike, Polen, Schweiz,
Kanada och Finland samt några industriländer till.
Dock inte i Nederländerna – eller i Sverige.
Här finns en märklighet i arkivmaterialet. De ursprungliga
svenska patenthandlingarna, inlämnade
1948 genom Axel Ehrners Patentbyrå, beskriver inte
alls någon ny vattenreningsprocess, utan snarare en
teknisk metod för att exakt kunna dosera olika
kemiska tillsatser till badvatten. De bifogade ritningarna
visar att det rör sig om en slags avancerad regleringsventil.
17 Vad hände egentligen med denna
ansökan? Drogs den tillbaks till förmån för den mera
prestigefyllda magno-klormetoden? Eller lämnades
en sådan ansökan aldrig in i Sverige? Varken arkiven
eller uppfinnaren själv har velat lämna några svar.
Det blir hur som helst inget svenskt patent på
magno-klormetoden. Harry Schein kan ändå profitera
på den i sitt nya hemland – sedan 1950 är han
svensk medborgare – genom ett förmånligt och
noggrant utformat licensavtal med Mibis, som inte
minst garanterar honom tjugo procent på framtida
vinster när han överlåter uppfinningen på arbetsgivaren.
18 Mibis kan därmed stiga fram som ett
exportföretag med representanter i många länder. 19
Metoden utvecklas också till en de facto standard i
Sverige under 1950-talet, detta genom Mibis framgångsrika
ansträngningar att sälja vattenreningsanläggningar
till kommuner och företag runt om i
landet – och inte minst genom Statens folkbadsutredning
och de energiska insatser för såväl allmän-
som egennytta vilka Schein gör där.
Statens folkbadsutredning var en parlamentarisk
kommitté som hade tillsatts sommaren 1948. Uppdraget
var att i den sociala ingenjörskonstens anda
lämna förslag om hur folkhemmets badväsende
lämpligen borde vara organiserat. Ingen fråga tycks
ha varit för liten för att fånga utredningens intresse.
Dess slutbetänkande kom så småningom att innehålla
rekommendationer för såväl korrekt procedur
vid bastubad, som för den effektivaste reningen av
plaskdammar. 20
Gynnsamma omständigheter – i klartext behovet
av billig arbetskraft – gjorde att Harry Schein
fick chansen att fullgöra en del av sin värnplikt som
expert i denna utredning, en position han givetvis
förstod att utnyttja till fullo. Här hade han plötsligt
utrustats med makten att definiera både problem
och lösning. Som ordförande i utredningens expertkommitté
kom Schein således fram till att magnoklormetoden
var överlägsen sina medtävlare i fråga
om vattenrening, en uppfattning som han också
vältaligt marknadsförde i ett delbetänkande om
badvatten där han var ensam ansvarig för avsnittet
om vattenrening vid konstgjorda badbassänger. 21
------