Citizen Schein, 2:a utgåvan, del 1 - Kungliga biblioteket

------
anställda vid 1960-talets början. Snarare rörde det
sig om ett 50-tal. Här ägnar sig Schein åt kreativ
matematik.
En egenhet som denne socialistiske superentreprenör
höll sig med, och som enligt hans eget vittnesmål
senare blev ett av huvudmotiven till försäljningen
av Mibis, var att han kände olust som affärsman.
Det var en roll som alltid fick Schein att uppleva
sig själv som lite ohederlig. ”Ju större vår vinst
blev, desto större var det ’överpris’ kunden fick
betala. Tillspetsat, en liten aning tillspetsat uttryckt,
lurade vi kunden som mest när vi var som mest
framgångsrika.” 53 Man anar också en kollision mellan
två normsystem i den följande beskrivningen av hur
vinsttänkandet kom att pervertera andra delar av
hans personlighet.
Jag tycker inte att det var svårt att tjäna pengar. I
själva verket är det ganska enkelt – fast man får
betala ett pris, även för pengarna. […] Överallt
ser man kombinationer som kan resultera i en
ökad inkomst, en ny marknad, en intressant affär.
Att översätta en stor del av verksamheten, inklusive
mänskliga relationer, till kronor och ören,
innebär att man avstår från en stor del av verkligheten,
från vanliga mänskliga relationer. Det leder
till en deformering av ens personlighet, i varje
fall den personlighet jag gärna ville vara eller be-
hålla. 54
Några liknande dubier tycktes han aldrig lida av i
sin nästa roll som filmentreprenör.