Citizen Schein, 2:a utgåvan, del 1 - Kungliga biblioteket
Citizen Schein, 2:a utgåvan, del 1 - Kungliga biblioteket
Citizen Schein, 2:a utgåvan, del 1 - Kungliga biblioteket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
------<br />
<br />
I en artikel i BLM i det sena 60-talet diskuterar<br />
Harry <strong>Schein</strong> filmmediets framtid – i relation till<br />
televisionen, till publiken och till en ny radikal filmargenerations<br />
ambition att gripa sig an sociala frågor.<br />
Verkligheten ser <strong>Schein</strong> numer som televisionens<br />
område snarare än biografens – filmer som Myrdals<br />
och Hassners Myglaren, Jarls och Lindkvists De kallar<br />
oss mods eller kollektivfilmen Den vita sporten är mer<br />
avpassade för det ”kalla” TV-mediets informationsförmåga.<br />
78 <strong>Schein</strong> menar att ”om TV är till för att<br />
skildra verkligheten är biografen till för att ge en vision,<br />
en föreställning, en dikt, en dröm om verkligheten”.<br />
79 I artikelns sista rader hoppas han på en<br />
”drömmens renässans” i svensk film. Detta samtidigt<br />
som han även i förhållande till det Hollywood vars<br />
falska ideologiproduktion han en gång så tvärsäkert<br />
förkastade lyfter en lans för drömmar: ”Hollywood<br />
har en gång kallats för drömfabrik. Invektivet ligger<br />
möjligen i fabriken, definitivt inte i drömmen”. 80<br />
Som filmskribent syns <strong>Schein</strong> sällan efter 1956.<br />
Då och då genom åren reflekterar han dock bakåt<br />
till sin kritikergärning. När han 1973 i egenskap av<br />
VD för Filminstitutet skriver förordet till den gamle<br />
trätobrodern Robin Hoods bok om tidig svensk<br />
film, Svensk film före Gösta Berling, ser han exempelvis<br />
med viss skepsis på de socialpsykologiska perspektiv<br />
han en gång omhuldat så. ”Jag var en gång<br />
med om att introducera filmkritik som samhällskritik.<br />
Numera är det så vanligt att metoden fått drag<br />
av mekanisk repetition”. 81 Den politiska filmanalysens<br />
makroperspektiv intresserar inte längre<br />
<strong>Schein</strong> i samma utsträckning som det mikrosamhällets<br />
samspel mellan filmare och bolagsbildare som<br />
Idestam-Almquist beskriver i sin bok om den tidigaste<br />
filmen. När <strong>Schein</strong> ännu några år senare i TVprogrammet<br />
”OSA” från 1980 berättar för Nils Petter<br />
Sundgren om sin filmsyn, minns han på nya sätt<br />
sin ungdom. Filmen kunde för den unge filmkonsumenten<br />
<strong>Schein</strong> ”förverkliga drömmen om verkligheten”.<br />
För den mogne filmkritikern innebar biografen<br />
snarare ”drömmen om en annan verklighet”,<br />
en egenskap hos mediet <strong>Schein</strong> inte förkastar som
Change language