Citizen Schein, 2:a utgåvan, del 1 - Kungliga biblioteket

I en serie av tre fotografier tagna 1947 promenerar
den då 22-årige Schein ner Strandvägen i Stockholm.
Han går med bestämda steg och en tidning i
ena handen. Han är exemplariskt klädd i yllerock
med vit servett i bröstfickan, vit skjorta och slips,
tjusig hatt, skinnhandskar och eleganta skinnskor.
Under fotografierna har Schein skrivit: ”Det är så
att man kan få mindervärdeskomplex.”
På senare fotografier tagna av den medelålders
och sedermera åldrande Schein är han fortsatt lika
elegant och perfekt till sitt yttre, och medvetenheten
om hans eget framträdande är fortsatt påtaglig.
Han fortsätter med andra ord att posera – vare sig
det rör sig om sporthändelser (Schein på tennisplanen,
på vattenskidor, eller i skidbacken), om
offentliga tillställningar eller om privata situationer.
Då Schein inte figurerar i sportsammanhang är
han ofta klädd antingen i kostym med kritvit skjorta
under (kostymerna är strikta och ganska så mörka),
i sportig och ledig klädsel (vita byxor och åtsittande
kortärmad tenniströja i jerseymaterial) – eller i
smoking. Alltid, nästan alltid, har han dessutom en
cigarett i handen eller i mungipan. Dessutom har
de välkända markerade glasögonbågarna och den
kortklippta stålgrå frisyren tillkommit.
I kostym och smoking är han alltid sedesamt tillknäppt,
nästan kvävande tillknäppt, men i tenniströjan
är han betydligt mindre sedesam, ibland är
den uppknäppt långt ner över bröstet. Han är alltid
slank och brunbränd, ser frisk och spänstig ut –
trots den där cigaretten. När andra kommit upp i
medelåldern lägger de på sig runt midjan och runt
halsen, men Schein blir bara tunnare och smärtare.
Alla plagg sitter ledigt, även de åtsittande. Han är
fortsatt elegant, även i de lediga, sportiga kläderna
har han en stilmedvetenhet som få.
De fotografier som är tagna under 1960- och
1970-talen visar bilder som vittnar om hur Schein
------