Citizen Schein, 2:a utgåvan, del 1 - Kungliga biblioteket
Citizen Schein, 2:a utgåvan, del 1 - Kungliga biblioteket
Citizen Schein, 2:a utgåvan, del 1 - Kungliga biblioteket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
------<br />
<br />
Lars Ilshammar,<br />
Pelle Snickars<br />
& Per Vesterlund<br />
<strong>Citizen</strong> <strong>Schein</strong>:<br />
En introduktion<br />
Våren 2004 publicerade New York Times en stort<br />
uppslagen artikel om westernklassiskern High Noon<br />
(Sheriffen). Filmen, som regisserades av Fred Zinnemann<br />
1952, skulle få nypremiär, och en kristallklar<br />
35 mm-kopia hade tagits fram. High Noon, förmodligen<br />
den mest uppmärksammade westernfilmen<br />
alla kategorier, berättar historien om en före detta<br />
sheriff vid namn Kane som motvilligt tar sig an att<br />
ensam göra upp med ett gement banditgäng. Med<br />
den undersköna Grace Kelly och den stilige Gary<br />
Cooper i huvudrollerna var det en paradoxal western<br />
med rädsla som huvudmotiv. Filmen har tolkats<br />
på många sätt, bland annat som en allegori över den<br />
kommunistiska svartlistningen i Hollywood. Att den<br />
ärkekonservative John Wayne menade att High Noon<br />
var den mest ”oamerikanska” film han sett i hela<br />
sitt liv är talande.<br />
I sin anmälan i New York Times fokuserade filmkritikern<br />
J. Hoberman den roll filmen kommit att<br />
spela i amerikanskt politiskt liv. Ända sedan Dwight<br />
D. Eisenhowers dagar hade High Noon till exempel<br />
varit en av de mest efterfrågade filmerna bland<br />
amerikanska presidenter. Eisenhower såg den åtminstone<br />
tre gånger och ska i affekt ropat åt Cooper<br />
att springa när kulorna ven. George W. Bush lär<br />
ha sett filmen bara en enda gång – i september 2001<br />
– medan Bill Clinton beställde fram High Noon mer<br />
än tjugo gånger under sina år i Vita huset. I en intervju<br />
1993 påpekade han att Cooper var rädd hela<br />
filmen igenom. ”Han försöker inte vara någon macho<br />
kille. Han gör bara vad han tror är rätt”, menade<br />
Clinton – ”It’s a great movie.”<br />
För Hoberman var det uppenbart att den allt<br />
annat än svart-vita verklighet som High Noon excellerade<br />
i tveklöst appellerade mer till en demokratisk<br />
snarare än en republikansk politisk tradition. Intressant<br />
nog avrundade han sin artikel genom att<br />
citera en gammal svensk filmkritiker, som i en artikel<br />
två år efter att High Noon haft premiär hävdat<br />
att filmen hade ett mycket angeläget politiskt budskap.<br />
”Det lilla samhället är lika förlamat av skräck<br />
inför de annalkande bovarna; lika fegt, neutralt och<br />
halvhjärtat som Förenta Nationerna inför Sovjetunionen,<br />
Kina eller Nordkorea. Det moraliska mo-
Change language