Citizen Schein, 2:a utgåvan, del 1 - Kungliga biblioteket
Citizen Schein, 2:a utgåvan, del 1 - Kungliga biblioteket
Citizen Schein, 2:a utgåvan, del 1 - Kungliga biblioteket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
heten. I Aftontidningen, Aftonbladet och Dagens<br />
Nyheter anmälde han litteratur eller <strong>del</strong>tog i aktuell<br />
debatt. I tidskrifter som Biografbladet och Tiden fördjupade<br />
han perspektiven i längre artiklar om kulturpolitik<br />
i allmänhet och om filmpolitik i synnerhet.<br />
I BLM recenserade han regelbundet film från 1949<br />
till 1956, och han gavs där (även efter 1956) också<br />
möjlighet att publicera mer omfattande essäer om<br />
både rörlig bild och om det skrivna ordet. I denna<br />
artikel ligger fokus på filmkritikern <strong>Schein</strong> i en<br />
bred bemärkelse. Både hans anmälningar av aktuell<br />
film såväl som hans mer essäistiska artiklar om<br />
filmteori, filmhistoria och filmpolitik kommer att<br />
ligga till grund för en diskussion om hans syn på<br />
filmmediet.<br />
Det är idag lätt att förbise att den unge Harry<br />
<strong>Schein</strong> som våren 1944 debuterar i tidskriften Nu<br />
med en debattartikel om Österrikes skuld i världs-<br />
krigen, och som under de närmaste åren kom att<br />
närma sig ämnen som arbetarkultur, Charlie Chaplin<br />
och filmens ideologi och sociologi, ännu inte var<br />
en makthavare på det kulturpolitiska fältet. 3 Det är<br />
lika lätt att i <strong>Schein</strong>s artiklar läsa in den etablerade<br />
<strong>Schein</strong>bilden – något som ju redan inledningsvis<br />
konstaterats. Samtidigt är det hans framtid som<br />
inrättare av Svenska Filminstitutet – och som den<br />
massmediale ikonen ”Harry <strong>Schein</strong>” – som i efterhand<br />
gör hans tidiga verksamhet som skribent<br />
intressant. Smak och omdöme hos kvalitetsfilmsbegreppets<br />
mest framträdande och uttalade apostel<br />
belyser inte bara personlig preferens hos en enskild<br />
kritiker, utan kan också potentiellt knytas till både<br />
ett filmpolitiskt program och till den produktionspolitiska<br />
praktik som kom att bli SFI:s. Dessutom<br />
kan ju en så diger publicistisk verksamhet inom kulturfältet<br />
som <strong>Schein</strong>s måhända säga något om män-<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
------
Change language