Citizen Schein, 2:a utgåvan, del 1 - Kungliga biblioteket
Citizen Schein, 2:a utgåvan, del 1 - Kungliga biblioteket
Citizen Schein, 2:a utgåvan, del 1 - Kungliga biblioteket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
------<br />
<br />
syftar till att kritisera den svenska debatten om<br />
frihet, som <strong>Schein</strong> uppfattar som alltför ”fattig” –<br />
eftersom ett verkligt konservativt alternativ saknas.<br />
Slående här är att det är just konservatismen som behandlas<br />
då topiken definition av flera retorikteoretiker<br />
förbundits med en konservativ hållning. 21<br />
Det kan alltså förefalla följdriktigt att socialdemokraten<br />
Harry <strong>Schein</strong> sällan bygger sina krönikor på<br />
definierande resonemang. När de förekommer så är<br />
det ofta vad som kan kallas ”socialdemokratiska”<br />
värden som utgör basen. På ett ställe diskuterar han<br />
exempelvis sparsamhet – i synnerhet frågan om<br />
huruvida staten bör spara pengar genom att införa<br />
karensdagar. Problemet med denna metod, hävdar<br />
han, är att den inte är rättvis – mot de sjuka. 22 Men<br />
sådana definierande resonemang hör till ovanligheterna.<br />
Dessutom rimmar topiken definition ganska<br />
dåligt med tanken att politikern har att agera i<br />
en motsägelsefull och smutsig värld, fjärran de rena<br />
och eviga idéerna.<br />
Den argumentativa topiken likhet och skillnad<br />
används då och då i <strong>Schein</strong>s krönikor. 23 Exempelvis<br />
figurerar den i den något oväntade sammanställningen<br />
av ”Bensons” fredskamp och de känslor som<br />
väcktes av u-båtsgrundstötningen i oktober 1981. I<br />
en annan kolumn, ”Om dramat om bollen” från<br />
maj 1981, spelar jämförelsen en viktigare roll. Här<br />
likställer <strong>Schein</strong> det aktuella svenska politiska läget<br />
med en teaterföreställning, och ur denna jämförelse<br />
drar han slutsatser om vilken vändning det politiska<br />
förloppet kommer att ta. 24<br />
Ibland är jämförelsen mer pressad. En krönika<br />
om ”Respekt” från januari 1995 bygger exempelvis<br />
på en jämförelse mellan svenska ungdomsbrottslingar<br />
och Adolf Hitler. Svenskt brottsförebyggande<br />
arbete baseras – enligt en scheinsk ethopopeia naturligtvis<br />
– nästan helt på en vilja att ”behandla” ungdomsbrottslingarna<br />
för att därigenom leda dem<br />
bort från brottets bana. Men det är inte möjligt,<br />
menar han med en hänvisning till topiken det möjliga<br />
och det omöjliga, att vårda alla som far illa. Det<br />
finns alltid fler potentiella Hitler där ute. Och det<br />
var inte ”sociologer och psykologer som besegrade<br />
[Hitler] utan de allierades arméer”. 25<br />
Även om topiken likhet och skillnad förefaller betydligt<br />
vanligare i tidningskolumnerna än topiken<br />
definition, så är den inte <strong>Schein</strong>s favorit bland olika<br />
argumentativa tekniker. Däremot är topiken orsaker<br />
och konsekvenser basen för flera av huvudargumenten<br />
i hans texter Om känslor och andra farligheter. ”Leninismen<br />
påstår sig vara rationell. Men när den leder<br />
till matköer och hungerupplopp i ett jordbruksland<br />
som Polen reagerar folk känslomässigt och självdestruktivt.<br />
Kapitalismen påstår sig vara rationell.<br />
Men när den inte lyckas sätta folk i arbete brinner<br />
det i slumkvarteren.” 26 Resonemang kring olika<br />
kausala samband återkommer på flera ställen i <strong>Schein</strong>s<br />
kolumner. <strong>Schein</strong> hävdar exempelvis att svensk arbetslöshet<br />
bland annat beror på den ekonomiska<br />
politik som förs i USA; 27 han hävdar att skatten i<br />
vissa situationer bör sänkas eftersom det skulle leda<br />
till ökade skatteinkomster (motsatsen kan också<br />
vara sant); 28 han hävdar att den offentliga sektorn<br />
måste reformeras för att den ska bli mer effektiv. 29<br />
Det är dessutom topiken orsaker och konsekvenser<br />
som ligger till grund för argumentationen i flera<br />
senare kolumner som behandlar aktuella och mer<br />
tidsbundna politiska spörsmål – i synnerhet när det<br />
finns ekonomiska aspekter på saken. 30 Men <strong>Schein</strong><br />
kan också kritisera argument som baseras på konsekvenser.<br />
En krönika om svensk biståndspolitik<br />
inleds exempelvis med följande: ”Frihan<strong>del</strong> främjar<br />
konkurrensen, därmed effektiviteten, därmed storskaligheten<br />
och därmed, sägs det, välfärden.” 31 På<br />
sedvanligt manér tar <strong>Schein</strong> denna tankegång (en<br />
form av ethopopeia) som utgångspunkt för kritik:<br />
”Allt har sitt pris, även frihan<strong>del</strong>n.” Framförallt menar<br />
<strong>Schein</strong> att frihan<strong>del</strong> begränsar den nationella<br />
suveräniteten: ”Inget land kan samtidigt föra en<br />
frihan<strong>del</strong>spolitik och en helt självständig, från omvärlden<br />
starkt avvikande näringspolitik”. Argumentet<br />
hämtas här från topiken det möjliga och det omöjliga.<br />
Och han fortsätter: ”Det bästa vore därför om utlandet<br />
höll sig till en strikt frihan<strong>del</strong> medan vi själ-
Change language