26.07.2013 Views

EDI för miljarder - Teldok

EDI för miljarder - Teldok

EDI för miljarder - Teldok

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>EDI</strong> FÖR MILJARDER 137<br />

räknar med att ytterligare cirka tio <strong>EDI</strong>FACT-meddelanden kommer att<br />

utvecklas. Därtill kommer nationella anpassningar av de meddelanden<br />

som tas fram.<br />

Fördelar <strong>för</strong> kundema<br />

- Vilka är de viktigaste vinstema som bankkunder kan göra på <strong>EDI</strong>FACTrs<br />

bankmeddelanden?<br />

- Jag menar att den stora <strong>för</strong>delen är att mottagarna snabbare får reda<br />

på när en betalning gjorts. Det blir möjligt att snabbare följa upp om en<br />

faktura är betald eller inte. Därmed kan kundfordringsmassan minska <strong>för</strong><br />

<strong>för</strong>etagen samtidigt som administrationen underlättas, säger Elenbring.<br />

- Min bedömning är att <strong>för</strong>etagen i Sverige kommer att tjäna många<br />

miljoner kronor per år på att minska sina kundfordringar med denna metod.<br />

Vad säger en större bankkund om nyheterna?<br />

Johan Fant i Ericsson Treasury Service menar till exempel att det nya<br />

meddelandet Credit Advice ger <strong>för</strong>bättrade möjligheter <strong>för</strong> bankkunderna<br />

att kontrollera möjliga räntedags<strong>för</strong>luster <strong>för</strong> <strong>för</strong>etagets ingående penningflöde.<br />

Fant skattar de möjliga vinstemar<br />

- Lågt räknat borde bankkundema kunna tjäna några tiotal miljoner<br />

kronor per år på detta.<br />

En dags ränte<strong>för</strong>lust på Sveriges varuexport motsvarar drka 150 miljoner<br />

kronor per år. Fant räknar med att bankkundemas ränte<strong>för</strong>luster är<br />

lägre än så.<br />

Hur stora är då de olika penningflödena <strong>för</strong> vilka <strong>EDI</strong> skall användas?<br />

Den inhemska trafiken domineras klart av post- och bankgiro. Övriga<br />

inhemska altemativ svarar <strong>för</strong> mindre än tio procent av penningflödena. I<br />

riksbanken finns uppgifter om penningflöden in och ut ur Sverige.<br />

Enorma penningflöden<br />

För att få en grov bild av landets totala penningflöde lägger vi sammanr<br />

postgirots flöden (minus utlandsbetalningama) + bankgirots flöden +<br />

riksbankens uppgifter = totala penningflödet.<br />

I siffror ser det ut så här<br />

Genom postgirot går dagligen en enorm penningflod. Postgirot säger<br />

att det gäller 24 <strong>miljarder</strong> kronor, det vill säga 6 000 <strong>miljarder</strong> kronor per<br />

år. Stat och kommun är stora kunder medan <strong>för</strong>etagssektorn svarar <strong>för</strong><br />

cirka en tredjedel, det vill säga cirka 2 000 <strong>miljarder</strong> kronor per år. Postgirot<br />

har många små<strong>för</strong>etagare som kunder. Bara 30-40 procent av postgirots<br />

utbetalningar styrs idag genom elektroniska betalorder.<br />

Bankgirots flöde är cirka 1500 <strong>miljarder</strong> kronor per år. Företagssektom<br />

svarar <strong>för</strong> 97 procent av flödet. Idag får bankgiro! betalningsorder <strong>för</strong>

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!