26.07.2013 Views

EDI för miljarder - Teldok

EDI för miljarder - Teldok

EDI för miljarder - Teldok

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

138 <strong>EDI</strong> FOR MIUARDER<br />

drygt 50 procent av värdet via elektroniska media, det vill säga via magnetband,<br />

disketter och telenätet. En optimistisk prognos från bankgfrot<br />

säger att elektroniska betalningsorder kommer att svara <strong>för</strong> 70-80 procent<br />

inom tre-fyra år, en ökning som de standardiserade <strong>EDI</strong>-Iösningama skall<br />

svara <strong>för</strong>.<br />

Det kan vara mindre <strong>för</strong>etag som med hjälp av standardiserade programvaror<br />

och datakommunikation väljer den nya vägen. <strong>EDI</strong>FACT ger<br />

billigare lösningar <strong>för</strong> <strong>för</strong>etagen.<br />

Riksbanken anger att penningutflödet från Sverige var 537 <strong>miljarder</strong><br />

kronor 1988 medan siffran <strong>för</strong> inflödet var 629 <strong>miljarder</strong> kronor. Antalet<br />

transaktioner <strong>för</strong> utflödet var 1,4 miljoner och <strong>för</strong> inflödet 0,8 miljoner.<br />

Detta är säkerställda penningflöden till och från Sverige som i princip<br />

avser <strong>för</strong>etagens betalningar. I dessa flöden ingår dock inte bankemas egna<br />

transaktioner, till exempel banklån utomlands, påpekar man. Enligt<br />

Riksbanken är det där<strong>för</strong> sannolikt att det sammanlagda totala penningflödet<br />

in och ut ur landet omfattade 1200 till 1500 <strong>miljarder</strong> kronor 1988.<br />

För huvuddelen av penningflödet till och från utlandet används redan<br />

idag <strong>EDI</strong>. Informationen går via SWIFT-nätet.<br />

Vinnare eller <strong>för</strong>lorare?<br />

- Vilka blir vinnarna i <strong>EDI</strong>-processen?<br />

- De som vid tidigast möjliga tidpunkt har <strong>för</strong>ståelse <strong>för</strong> och visar att de<br />

i praktiken klarar <strong>EDI</strong>-trafik och har handelspartners som vill spela med,<br />

säger Elenbring.<br />

- Enligt Anders Tömquist finns ett möjligt hot mot bankgirot. De tjänster<br />

som bankgirot erbjuder bankema kan i fortsättningen klaras i bankemas<br />

egna datorer. Vilket teoretiskt hot mot post- och bankgirot ligger i<br />

<strong>EDI</strong>-utvecklingen?<br />

- Risken är inte stor att enbart hushållsbetalningarna i framtiden kommer<br />

att gå via girosystemen när alla <strong>för</strong>etag, staten och kommunerna börjar<br />

använda <strong>EDI</strong> och datanätet X.25 <strong>för</strong> sina betalningar, säger Elenbring.<br />

- Post- och bankgirot kommer att utveckla extratjänster som skall locka<br />

kundema att vara kvar. På det sättet kan de <strong>för</strong>svara sin position. Jag tror<br />

till exempel att bankgirot kommer att utveckla bättre återrapporteringssystem<br />

och avprickningsrutiner. Det blir helt enkelt rationellt <strong>för</strong> många<br />

kunder att fortsätta använda girosystemen.<br />

- Kommer <strong>EDI</strong>-utvecklingen att öppna porten <strong>för</strong> konkurrens till<br />

SWIFTrs internationella nätverk? Kommer <strong>EDI</strong>FACT att utveckla även<br />

bank-till-bankmeddelanden och därmed underlätta sådan konkurrens?<br />

- Rent teoretiskt kan vi komma att få trafik som konkurrerar med<br />

SWIFT. Men SWIFT behåller huvuddelen av flödena i sitt nät. Jag tror att<br />

nya <strong>EDI</strong>FACT-meddelanden, bank-till-bankmeddelanden, kommer att<br />

atvecklas. Det öppnar rent teoretiskt möjligheten att SWIFT får konkur-<br />

•ens.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!