You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
4 <strong>EDI</strong> FÖR MIU ARDER<br />
Oavsett vilka former som världshandeln kommer att ta i framtiden kan<br />
vi konstatera att det idag inte finns några som helst skäl att tro på ökad<br />
isolationism. Integrationssprocessen i näringslivet kommer att fortsätta.<br />
In<strong>för</strong> de stora <strong>för</strong>ändringar som vi idag kan skönja konturema av är det<br />
viktigt att <strong>för</strong>stå vart vägen leder och vilken betydelse internationaliseringen<br />
av näringslivet kan komma att få på olika områden. Det är dessutom<br />
inte en utveckling som är begränsad till Europa. Det ser vi om vi<br />
hoppar till en helt annan del av världen.<br />
Ett exempel:<br />
Till och med japansk bilindustri - som brukar få leva med en stämpel av<br />
isolationism - har byggt upp komplicerade produktions- och marknads<strong>för</strong>ingssystem<br />
över världen.<br />
En del Mitsubishi-bilar tillverkade i Thailand exporteras exempelvis<br />
till Kanada under namnet Dodge och Plymouth. Mer än 30 procent av<br />
komponentema i dessa bilar tillverkas i Thailand. Dörrarna tillverkas i<br />
Malaysia, kraftöver<strong>för</strong>ingen i Filippinerna och vissa aluminiumdelar i<br />
Australien. Med andra ord håller helt nya produktionssystem på att byggas<br />
upp i länder med tidigare obefintlig eller svag industri. Förändringen<br />
baseras på integration och internationalisering av näringslivet i kombination<br />
med avreglering av handeln.<br />
Svenska pionjärer<br />
Eftersom de svenska stor<strong>för</strong>etagen på många områden ligger i fronten vid<br />
dessa <strong>för</strong>ändringar finns inga självklara facit att ta till.<br />
Svenska <strong>för</strong>etag har i många fall funnits med bland pionjärerna vad<br />
gäller utlandsverksamhet. Vi behöver här bara påminna om att Gadelius<br />
med stolthet brukar benämnas det <strong>för</strong>sta utländska <strong>för</strong>etaget i Japan med<br />
etablering i början av detta sekel, att Telefon AB LM Ericsson <strong>för</strong>lorade sitt<br />
ryska telefonbolag i S:t Petersburg under revolutionen, att SKF och Svenska<br />
Tandsticksbolaget var tidigt på plats i Indien, och så vidare.<br />
Sverige har i OECD-kretsar länge nämnts som varande det mest "multinationaliserade"<br />
(i termer av utgående investeringar) landet i världen.<br />
Redan på 1970-talet brukade Sao Paolo i Brasilien skämtsamt kallas <strong>för</strong><br />
Sveriges andra industristad efter Göteborg.<br />
Trots denna långa tradition av verksamhet utan<strong>för</strong> Sveriges gränser vågar<br />
vi ändå påstå att 1980-talet har inneburit ett trendbrott i näringslivets<br />
syn på de gränser som dragits upp kring olika nationalstater.<br />
Utan<strong>för</strong> <strong>för</strong>etagsmurarna rivs nu helt andra murar. Vi har redan pekat<br />
på EG. När detta skrivs har någonting i det närmaste ofattbart pågått i<br />
Östeuropa sedan ett halvår tillbaka.<br />
Även i de länder som inte tillhör någon av dessa två sfärer blåser <strong>för</strong>ändringens<br />
vindar. Att <strong>för</strong> fem år sedan i svenska kanslihuskretsar framlägga<br />
<strong>för</strong>slag som byggde på valutaregleringens avskaffande kunde näs-