Tema: ekologiskt och alternativproducerat ... - Livsmedel i fokus

More documents

Recommendations

Info

TemA: eKoloGiSKT oCh AlTernATivProDuCerAT ekologiskt utan Krav TEXT: CHRISTINE BLOMé FOTO: BJÖRN LINDAHL/AFTONBLADET BILD Det går att odla, föda upp djur och producera ekologiskt utan att vara Krav-ansluten. Skärvångens Bymejeri i Jämtland är ett exempel. – Vårt miljöengagemang är minst lika stort idag, som när vi gick ur Krav för snart tre år sedan, säger Tor Norrman, en av delägarna. – Jag var nog den här på mejeriet som varmast förespråkade ett medlemskap i Krav, konstaterar Tor Norrman. Men han gav successivt upp motståndet. – Jag såg ju att djuren inte mådde bra och det är ju det viktigaste, säger han. Vid nyåret 2003 togs getostproduktionen ur Kravs regelverk för ekoprodukter. Det gick mycket bättre än man hade vågat tro. I mars 2004 tog mejeriet steget fullt ut och avslutade sitt medlemskap i Krav. Sedan dess står det inte längre ”Ekologisk ost från Jämtland” på etiketterna och Krav-märket är borta. Istället står det ”Jämtländskt Mathantverk”. Det har inte påverkat efterfrågan ett dugg negativt – snarare tvärtom. Idag tillverkas det hantverksmässigt över 100 ton ost årligen på Skärvångens Bymejeri, där 16 medarbetare gör 25 olika ostar av de ca 400 000 liter komjölk och ca 200 000 liter getmjölk, som byns 70 kor och 180 getter producerar. – Det gör oss till Sveriges största hant-verksmejeri, säger Tor. Hantverket släpper vi aldrig. Det blir bara fler grytor och fler personer, som rör i dem. Det är det ursprungliga hantverket, givetvis i kombination med råvarorna, som ger de Tor Norrman, delägare i Skärvångens Bymejeri, ångrar inte beslutet att lämna Krav. Reglerna för djurhållningen var ett av skälen till avhoppet. smaker som en maskin aldrig kan skapa. Och tur är väl det. Det ger oss en chans att leva och försörja oss i fjällbygden. Bakom avhoppet från Krav fanns ett antal orsaker. En var kostnaden. Det sista året låg priset för medlemskapet på över 100 000 kronor – pengar som dessvärre måste avspegla sig i prisnivån. – Sedan är det nog så att Kravs regler inte alltid är så bra för djuren, säger Tor Norrman lite försiktigt. ideologisk fördel Som alla avhoppare – och de är rätt många, speciellt inom den småskaliga produktionen – tycker han att det är svårt att kritisera Krav. Man varken kan eller vill ifrågasätta den ideologiska fördelen. Krav-märket är starkt och står för något som många småskaliga lantbrukare gärna skriver under på. Men många upplever Krav mer som en myndighet idag och tycker att vissa regler är jobbiga. För Skärvångens Bymejeri var det en del regler för djurhållningen, som man inte kunde acceptera. Sådant som man inte riktigt förstår vidden av bakom skrivborden, tror Tor. – Här i fjällbygden har vi ju exempelvis insektsplågan. Djuren mår bra av att gå ute på bete, men myggplågan kan vara intensiv. Med några droppar insektsmedel på ryggen behöver djuren inte stressas, men det accepteras inte i Kravs regelverk. För mig som djurägare blev valet ganska enkelt. Separation efter ett dygn Ett annat problem för Tor och hans medarbetare var den regel som säger att kalvar ska få stanna hos kon i fyra dagar. – På de dagarna hinner de knyta an till varandra. Vi ville kunna separera dem redan efter ett dygn. Kalven får sin råmjölk och blir renslickad så att blodcirkulationen kommer igång, samtidigt som kon får tid på sig att göra sig av med efterbörden. Men de hinner inte knyta an så starkt till varandra. Tidigare var det hjärtskärande att höra dem ropa efter varandra. Nu mår alla våra djur mycket bättre. Det är några sådana justeringar som Skärvångens Bymejeri har gjort i sin nya, Krav-lösa miljöpolicy. Men det allra mesta följer fortfarande de ekologiska regelverken. Självklart brukas jorden helt enligt regelboken. Likadant är det med alla miljöåtgärder i anläggningen. Men när man inte kan sätta Krav-märket på sina förpackningar får man istället vara extremt öppen och upplysa om den ekologiska produktion som det faktiskt handlar om. Bymejeriet gör det bl a på sin hemsida. – Vi har tagit saken i egna händer, konstaterar Tor. Och det har gått bra. 22 LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007
miljöfördelarna underförstådda TEXT: ÅSA LEIFE Kung Markatta är ett grossistföretag med ett mycket brett sortiment av ekologiska livsmedel. Och försäljningen har ökat rejält de senaste åren. Numera behöver man inte ens lyfta fram det ekologiska i marknadsföringen. Det räcker att säga: ”naturligt gott och bra för dig”. Lennart Olssons dröm vid starten 1983 var att få svenska folket att förändra sina matvanor i en mer hälsosam inriktning. Kung Markatta, som har sin bas i Hjälmarsberg strax utanför Örebro, blev så småningom Hemköps ekogrossist. År 2002 köptes företaget av Lantmännen, men sedan 2004 heter ägaren Ekomodern AB, där nuvarande VD, Peter Enberg, är en av ägarna. – Det har gått fantastiskt bra för bolaget. Ren mat är aptitlig. Mat som får växa långsamt smakar mer. Att det också är bra för miljön, är inbyggt, säger Peter Enberg. Förutom ekologiska och vegetariska livsmedel består sortimentet av mjölk- och glutenfria livsmedel samt naturliga hygien- och rengöringsprodukter. inga genvägar – Vi har i tjugo år talat om ekologiskt som en lösning på miljöproblemen. Men ska man få svenskarna att köpa mer ekologiskt måste man visa på kvalitativa fördelar. Engelsmännen däremot köper ekologiskt för sin egen och familjemedlemmarnas skull – för att det är renare och för att man inte tar några genvägar. Att det även är bra för miljön, är liksom underförstått. Kung Markatta jobbar med såväl kolonialvaror som färsk- och frysvaror, merparten är ekologiska. De kan ha en certifiering från Danska Statskontrollen, Ecocert, Soil Association eller annan Krav-motsvarighet. – Jag tycker att det är korrekt att det finns en definition på vad som är ekologiskt och att det ska certifieras. Det finns idag ett stort antal organisationer i världen som sköter om det, alla med samma grundläggande principer. Mycket av det vi köper från andra länder är återcertifierat av Krav. Personliga fördelar För att öka försäljningen av ekologiska livsmedel ytterligare räcker det inte att T h i bild syns Kung Markattas ekologiska, osvavlade aprikoser, t v ”svavlade” aprikoser (vilket man sällan talar om). Inte bara utseendet skiljer sig åt, smakmässigt är skillnaden himmelsvid. bara informera om effekterna på miljö, djurhållning och hälsa, menar Peter Enberg. Vi måste också börja prata mer om de personliga fördelarna. Även medierna spelar en viktig roll då det handlar om att öka ekoförsäljningen. Peter Enberg berättar att de plötsligt sålde pallvis med tomater till enskilda butiker, då deras Krav-märkta krossade tomater fick ”bäst i test” i Allt om Mat. rättvisemärkt Kung Markatta har även flera Rättvisemärkta produkter, som te, kakao, socker och ris. Deras Rättvisemärkta kaffe säljer idag dock betydligt mindre, då konkurrensen ökat från de stora kaffeproducenterna som slagit in på samma linje. – Självklart behövs det en större bredd i rättvisesortimentet, säger Peter och berättar att de här var tidigt ute och fick licens nr två gällande kaffe. Att det emellanåt råder brist på ekologiska produkter i butikerna, kan vara en marknadsfråga, menar Peter Enberg. Priset är ibland helt avgörande för om handeln väljer att ta in produkterna eller inte. – Jag tycker rent generellt att ekologiskt kan få vara dyrare, det ska vara en premiumprodukt. Att tala om lågprisekologiskt, tycker jag säger emot sig själv. www.livsmedelifokus.se LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007 23
Page 1 and 2: TEKNIK INDUSTRI MARKNAD Tema: ekolo
Page 3 and 4: AnnonSÖrer 49 Alsiano 41 Anticimex
Page 5 and 6: vill DiTT FÖreTAG oCKSå SYnAS hä
Page 7 and 8: vill DiTT FÖreTAG oCKSå SYnAS hä
Page 9 and 10: omSlAGSbilDen Ekotrenden växer och
Page 11 and 12: Annons Danisco Sugar LIVSMEDEL I FO
Page 13 and 14: Annons lantmännen mills LIVSMEDEL
Page 15 and 16: älskar att konsumera och testar g
Page 17 and 18: Välfyllda dryckeshyllor. ”Vi har
Page 19 and 20: TemA: eKoloGiSKT oCh AlTernATivProD
Page 21: - När reglerna prövats en tid hä
Page 25 and 26: Min vision är att starta utbildnin
Page 27 and 28: att avsätta plats och resurser. Ma
Page 29 and 30: ist på ekologiska varor i Danmark
Page 31 and 32: Hanna Svensson påpekar, att det ko
Page 33 and 34: ”Gott” kaffe med utz-certifieri
Page 35 and 36: Krav-märkt glass i Goohs butiker G
Page 37 and 38: Annons mildola Annons Johla Annons
Page 39 and 40: krävs för att kunna sälja premiu
Page 41 and 42: Det mest exklusiva köttet bär var
Page 43 and 44: Sökes: norrländsk bärkraft TEXT
Page 45 and 46: uTruSTninGSnYTT Kameraläsare Datal
Page 47 and 48: enportionsrätter för kvinnor Proc
Page 49 and 50: en mild dehydrogenering ger färre
Page 51 and 52: Ny rengöringsteknik med ozongas ka
Page 53 and 54: marknadsguide LIVSMEDEL I FOKUS 8/2

Tema: ekologiskt och alternativproducerat ... - Livsmedel i fokus

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?