Tema: ekologiskt och alternativproducerat ... - Livsmedel i fokus
Tema: ekologiskt och alternativproducerat ... - Livsmedel i fokus
Tema: ekologiskt och alternativproducerat ... - Livsmedel i fokus
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
ny kunskap minskar ehec-risk<br />
TEXT: KARIN NYBERG, SVA, OCH JAKOB RYD OTTOSON, SLU<br />
FOTO: BENGT EKBERG, SVA<br />
Sommaren 2005 insjuknade<br />
135 personer i verotoxinbildande<br />
Escherichia coli-infektion (VTEC), även<br />
benämnt ehec, vilket var det största<br />
VTEC-utbrott som har rapporterats<br />
i Sverige. Flest fall rapporterades<br />
från Halland <strong>och</strong> Västra Götaland.<br />
Källan var sallat, som bevattnats med<br />
förorenat vatten.<br />
VTEC är en tarmbakterie som bl a kan<br />
orsaka blodiga diarréer <strong>och</strong> njursvikt hos<br />
människa, särskilt utsatta är barn. Bakterien<br />
är vanligt förekommande hos nötkreatur,<br />
framför allt i sydvästra Sverige. Eftersom<br />
den sällan orsakar sjukdom hos djur, är det<br />
svårt att veta om man har förorenad gödsel.<br />
Vidare kan det räcka med mindre än 100<br />
bakterier för att orsaka infektion.<br />
Vid ekologisk produktion tillförs<br />
växterna näring i huvudsak genom naturgödsel.<br />
Detta skulle kunna innebära en ökad<br />
risk för ehec hos konsumenterna. Särskilt<br />
hög är smittorisken när det gäller frukt, bär<br />
<strong>och</strong> grönsaker som konsumeras råa.<br />
Vid studier av skillnader i förorening<br />
mellan <strong>ekologiskt</strong> <strong>och</strong> konventionellt<br />
odlad sallat, i Sverige <strong>och</strong> utomlands, har<br />
obetydliga skillnader rapporterats. En<br />
svensk studie visade däremot att huvudsallat<br />
var mer kontaminerad än isbergssallat.<br />
Sköljning räcker inte<br />
Av stor vikt för riskbedömningen är<br />
mikroorganismernas möjlighet att fästa till<br />
grödan. Om VTEC-bakterier har fäst på en<br />
gröda, t ex i samband med naturgödsling, är<br />
det inte säkert att en enkel sköljning innan<br />
konsumtion avlägsnar dem. I regel blir ca<br />
tio procent av bakterierna kvar.<br />
Även om gödsel inte sprids direkt på<br />
grödan, skulle smittämnena potentiellt<br />
kunna hamna på sallaten som stänk vid<br />
kraftiga regn. En forskargrupp i USA har<br />
påvisat att sallaten skulle kunna ta upp<br />
smittämnen från gödsel via rötterna.<br />
Förutom vid direktförorening av<br />
gödsel, kan växande grödor även kontamineras<br />
innan skörd via gödsel- eller avloppsförorenat<br />
vatten. Vid utbrottet 2005 hade<br />
nötgödsel hamnat i bevattningsvattnet,<br />
vilket t ex kan hända om det förekommer<br />
bete i närheten av de vattendrag som<br />
nyttjas för bevattning eller om förorenad<br />
gödsel når vattnet efter kraftiga regn <strong>och</strong><br />
översvämningar.<br />
Norska studier har visat att en uppehållstid<br />
på en vecka från sista bevattningen<br />
till skörd minskar risken för smitta signifikant.<br />
Denna reduktion beror på att<br />
VTEC-bakterierna dör när de utsätts för<br />
UV-ljus, uttorkning <strong>och</strong> konkurrens. I<br />
vissa extremfall finns dock möjlighet för<br />
bakterierna att tillväxa. Att tillväxt skett i<br />
Varbergs-sallaten är inte omöjligt, men å<br />
andra sidan påvisades aldrig VTEC i några<br />
av de sallatsprover som togs.<br />
mikrobiologisk riskvärdering<br />
Mikrobiologisk riskvärdering används allt<br />
mer inom livsmedelsindustrin för en ökad<br />
säkerhet. Genom att bygga upp matematiska<br />
modeller över mikroorganismers förekomst<br />
i olika livsmedel <strong>och</strong> hur de påverkas av<br />
olika processer kan man räkna ut med<br />
vilken frekvens konsumenterna riskerar att<br />
bli sjuka.<br />
På SVA används riskvärdering för att<br />
Om kor betar i närheten av vattendrag,<br />
som används för bevattning, finns risk för<br />
att VTEC-bakterier sprids till grödan.<br />
uppskatta riskerna för djur <strong>och</strong> människor<br />
med ett ökat kretslopp av bioavfall, såsom<br />
gödsel. Bra data som tas fram genom<br />
forskning, i Sverige <strong>och</strong> utomlands, är till<br />
stor hjälp för att riskmodellerna ska bli så<br />
lika verkligheten som möjligt. Därigenom<br />
kan beslutsfattare ges bra underlag om<br />
hantering av gödsel, kvaliteten på bevattningsvatten<br />
<strong>och</strong> tidpunkt för sista bevattningen,<br />
så att utbrott liknande det 2005 inte<br />
händer igen.<br />
Fältstudier ger ökad kunskap<br />
På SVA pågår bl a forskning som syftar till<br />
att förbättra kunskapen om smittspridning<br />
av VTEC via miljön <strong>och</strong> till livsmedel.<br />
Under fältlika förhållanden studeras<br />
hur VTEC överlever i jord efter att ha<br />
applicerats tillsammans med gödsel i<br />
jordfyllda cylindrar nedsänkta i marken.<br />
Här finns också möjlighet att studera<br />
transport till grundvatten samt upptag <strong>och</strong><br />
stänk som spridningsväg under autentiska<br />
förhållanden.<br />
Mer kontrollerade försök på olika<br />
faktorers betydelse för reduktion eller<br />
tillväxt av VTEC kommer att göras i klimatkammare.<br />
Dessutom ska den VTEC-stam<br />
som orsakade utbrottet i Varberg jämföras<br />
med andra stammar avseende adsorption,<br />
överlevnad <strong>och</strong> upptag.<br />
50 LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007
Change language