Med folket mot stjärnorna - Art Bin

göra uttalanden i det oändliga om skyttelns vikt och prestanda, om de fan-
tastiska motorerna som kan utveckla en kraft av nära 2 miljoner Newton
per styck. Någon gör en glåmig tillbakablick i historien p& de senaste 50
rymdfärderna. Teknikerna dåsar i värmen. Kameramännen svettas och
håret klibbar fast innanför deras hörlurar.
[blankrad]
Paul Bloch närmade sig den elliptiska dockningsbana som så småningom
skulle föra honom i jämnhöjd med Princess. Rymden var svart. Stjärnorna
stod stilla. Ändå rörde sig Paul med 28 000 km per timme. Och flugan
också.
Värdens snabbaste fluga, tänkte Paul Bloch, rymdhjälten. Nu kunde
han se Princess långt därborta. Något som glänser som en spegel av guld.
Solen var nu bakom jorden och det var dess reflekterade strålar som syn-
tes. Princess såg ut som en rymdålderns väderkvarn, men med opropor-
tionerligt stora ”vingar” i förhållande till själva ”kvarnen”. Totalt mätte
den 172 meter mellan vingspetsarna som i själva verket var fotoceller.
Och ”kvarnen” som var den egentliga stationen där den 15 man starka
besättningen levde sina två månader i taget, den var 34 meter lång.
Första etappen var att docka vid den nybyggda rymdstationen Princess,
som gled omkring i en bana runt jorden, som en konstgjord måne på 380
km höjd. Där skulle Paul tränas inför den egentliga starten mot Mars som
skulle bli l oktober. Då behövdes ingen stor bärraket som när man starta-
de från jorden.
–Houston here! Have you something to tell us, over.
–Uh, yeah, just a minute ...
Paul tittade på ett papper som hängde fasttejpat bredvid TV-kameran
11