Spelreklam och spelberoende - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

5. SLUTDISKUSSION Studiens begränsningar Studien omfattar 25 personer och det är möjligt att dess slutsatser i viss mån skulle modifieras om antalet intervjuade hade varit större. Det är dock ett rimligt antal i en kvalitativ undersökning av detta slag. Om gruppen av intervjuade är något så när homogen behöver den inte vara särskilt stor för att de huvudsakliga dragen i det som undersöks framträder. Den för denna typ av undersökningar typiska mättnadseffekten märktes under de sista tio intervjuerna: av varje ytterligare intervju framkom allt mindre nya förhållanden. Det är svårt för människor att redogöra för påverkan från reklam eftersom en del av påverkan är subtil och för individen inte helt medveten (61, 62). Reklam kan nöta in sitt budskap och ge effekter som individen inte riktigt är varse. Till exempel kan en person, som vid kassan i en butik får en impuls att köpa en Trisslott, ha sett TV-reklam för Triss kvällen innan, reklam som gjort personen aningen mer benägen att köpa Trisslotter. Det är inte säkert att personen kan relatera köpet av lotten till reklamen, och det är inte ens säkert att han eller hon erinrar sig reklamen. Reklamens inverkan på den enskilda individen må vara subtil, men eftersom den når ut till så många kan dess inverkan på massan ändå vara påtaglig. Denna intervjuundersökning kan inte säga något om subtil reklampåverkan. Undersökningen bygger på vad de intervjuade har kunnat berätta om, vilket i huvudsak är två typer av upplevelse. Den första typen är upplevelser av reklam som påverkar medvetet. Reklam för en jackpotomgång eller en ny spelform, till exempel, är en typ av information som individer medvetet tar till sig. Om de beslutar sig för att spela på grund av sådan
102 spelreklam och spelberoende – en intervjustudie reklam, så är de också fullt medvetna om att det var reklamen som bidrog till beslutet. Den andra typen av upplevelse av reklam är den som följer av att personen försöker sluta spela och då blir hyperkänslig för företeelser som ger impulser till att spela, vilket kan inkludera spelreklam. Studien bygger på vad personer berättar om upplevd reklampåverkan vid tidpunkter så långt tillbaka i tiden som flera år före intervjutillfället. Således finns risken att personer minns fel, återger det de minns på ett vinklat sätt, eller påstår sådant som inte har förekommit. Detta problem går inte att undvika i kvalitativa intervjuundersökningar med inslag av retrospektion. Problemet diskuteras till en del i kapitel 3 under rubriken ”Skyller vissa spelberoende sina problem på spelreklam?” Rapportförfattarens bestämda intryck är att de intervjuades berättelser bär rimlighetens prägel. Metoden att i intervjuns tredje fas visa ett stort antal exempel (30 stycken) på spelreklam innebär att intervjuerna inte enbart bygger på erinringar utan även på faktiska reaktioner i nutid. Studien gäller personer som har varit eller är spelberoende. Förutom vad de intervjuade har berättat om de perioder i sina liv då spelproblemen var mindre, säger studien inget om hur personer med lindriga former av spelproblem upplever och reagerar på spelreklam. Det är dock troligt att det är i allvarliga fall, som hos de intervjuade, som det karakteristiska med spelproblem framträder tydligast (63, sid. 230), och därmed också det som är karakteriskt för spelreklamens påverkan på personer med spelproblem. Studien gäller personer som har sökt hjälp för spelproblem. Det är inte säkert att vad som framkommit är representativt för personer med lika svåra spelproblem som inte har sökt hjälp. De som har sökt hjälp vill aktivt förändra sin situation och den hjälp som de får innefattar bland annat råd om tänka rationellt och hur problem kan verbaliseras. De intervjuade har visserligen berättat mycket om hur det var vid tidpunkter innan de sökte hjälp, men de kanske hade uttryckt sig på ett annat sätt och tagit upp andra saker om de hade blivit intervjuade vid dessa tidigare tidpunkter. Dessa begränsningar till trots framstår det som att studien har givit tillförlitlig kunskap om hur personer med spelproblem påverkas av reklam och hur de uppfattar den. Studiens styrka är att den bygger på jämförelsevis långa och ingående kvalitativa intervjuer som ger förståelse för reklampåverkan i olika sammanhang och på personer med olika former av spelproblem.
Page 1 and 2:
Spelreklam och spelberoende - en in
Page 3 and 4:
©Statens folkhälsoinstitut R 2007
Page 5 and 6:
Kapitel 4. Upplevelse av och instä
Page 7 and 8:
6 spelreklam och spelberoende - en
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 20 and 21:
1. INLEDNING: SPELREKLAM OCH SPELBE
Page 22 and 23:
1 200 1 000 800 600 400 200 0 277 1
Page 24 and 25:
kronor per kund (4). Den senare sif
Page 26 and 27:
En undersökning utförd vid Centru
Page 28 and 29:
inledning 27 Spel och spelberoende
Page 30 and 31:
inledning 29 visar hur problemen f
Page 32 and 33:
inledning 31 Tidigare forskning om
Page 34 and 35:
I tidigare publikationer sammanstä
Page 36 and 37:
inledning 35 Forskning om beroenden
Page 38 and 39:
efter spel: personen känner ett
Page 40 and 41:
inledning 39 illustrationer). Kateg
Page 42:
2. SPELBEROENDE BERÄTTAR OM REKLAM
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52: 50 spelreklam och spelberoende - en
Page 68: 3. ANALYS AV INTERVJU- PERSONERNAS
Page 86 and 87: 4. UPPLEVELSE AV OCH INSTÄLLNING T
Page 88 and 89: upplevelse av och inställning till
Page 92 and 93: Reklamens värderingar upplevelse a
Page 98 and 99: • Reklam för Lotto är förknipp
Page 100: 5. SLUTDISKUSSION
Page 105 and 106: 104 spelreklam och spelberoende - e
Page 118: REFERENSER
Page 135: I debatten om svensk spelpolitik fr
show all

Spelreklam och spelberoende - Statens folkhälsoinstitut

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?