Spelreklam och spelberoende - Statens folkhälsoinstitut

analys av intervjupersonernas berättelser om reklampåverkan 75
vid en senare tidpunkt då kanske han eller hon inte varit benägen att bli
beroende eller haft lättare att hantera tendenser till spelproblem. Bland de
intervjuade är det endast en person som säger att just reklam var det som
fick honom att pröva på den spelform som sedan blev ett gissel: Peter, som
började spela på oddset. Peter uppger dock att han spelade kontrollerat den
första tiden och det finns såldes ingen direkt koppling mellan reklampåverkan
och hans senare spelproblem.
Reklamens påverkan under fas 1 – kontrollerat spelande – ligger utanför
ramen för denna studie. Det är dock uppenbart att spelreklam ökar spelandet
i Sverige. Det är också tämligen uppenbart att förekomsten av en stor
population av personer som spelar mycket och på många olika spelformer
ökar sannolikheten för att individer ska drabbas av spelproblem. Detta
samband mellan reklam för spel och spelproblem i samhället är komplext
(se kapitel 5: ”Slutdiskussion”).
Under fas 2 – spelar mer och mer – uppger några av de intervjuade att
reklamen bidrog till att spelandet ökade. Reklamen fäste uppmärksamhet
på nya spelformer och påminde om när det var jackpotomgång. Majoriteten
säger dock att reklamen inte hade någon inverkan i denna fas. Alla verkar
vara eniga om att när spelproblemen är som mest intensiva har reklam
knappt någon inverkan alls. Personen är så inne i spelandet och jakten efter
pengar att han eller hon inte bryr sig om mycket annat. Vad som står i tidningar
eller visas på TV är ovidkommande.
I fas 3 – försöker sluta spela – verkar flera av de intervjuade ha upplevt
spelreklam på ett annat sätt än tidigare. De är fokuserade på att försöka stå
emot impulser att spela, och eftersom reklamen ger dem sådana impulser
lägger de märke till den mycket tydligare än tidigare. En intervjuad uttryckte
detta som att reklamen ”… blir alltmer påtaglig när du inte vill se den,
det är ju något märkligt med det”. Flera av de intervjuade säger att reklamen
gjorde det svårare för dem att dra ner på spelandet. En del av dem uppger
att de började känna obehag inför spelreklam.
I faserna 4–6 – har slutat spela men kan få återfall – är många av de intervjuade
fortsatt känsliga för spelreklam. Flera säger att reklamen frestar till
spel. En person (Ulrika) minns tydligt hur reklam utlöste ett återfall och ytterligare
två (Micke och Staffan) säger att det är möjligt att reklam bidrog till
återfall. Många säger att de upplevde obehag inför reklamen. Känslan av obehag
och att frestas klingar av med tiden om personen avhåller sig från spel.