Spelreklam och spelberoende - Statens folkhälsoinstitut
Spelreklam och spelberoende - Statens folkhälsoinstitut
Spelreklam och spelberoende - Statens folkhälsoinstitut
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
slutdiskussion 105<br />
att Peter började spela på Oddset, som det finns en direkt <strong>och</strong> oomtvistlig<br />
koppling mellan reklamen <strong>och</strong> hans spelproblem.<br />
Hypotes C. <strong>Spelreklam</strong> får vissa personer att spela över den gräns som utgör<br />
skiljelinjen mellan kontrollerat <strong>och</strong> okontrollerat spelande, således gränsen<br />
mellan att inte ha spelproblem <strong>och</strong> att ha sådana problem.<br />
Belägg. Studien tyder på att Hypotes C är oriktig. Ingen av de intervjuade<br />
sade sig ha utvecklat spelproblem på grund av spelreklam. Inte heller sade<br />
någon att reklamen förvärrat lindriga spelproblem till den grad att utpräglat<br />
spelmissbruk uppstod. Påverkan från reklamen verkar således inte vara<br />
så stor att den gör en nöjesspelare till problemspelare eller en problemspelare<br />
till <strong>spelberoende</strong>.<br />
Som påpekats tidigare finns det i realiteten ingen skarp gräns mellan att<br />
ha <strong>och</strong> inte ha spelproblem. Mellan uppenbart normalspelande <strong>och</strong> uppenbart<br />
problemspelande finns en gränszon där det inte är givet hur spelandet<br />
ska klassificeras. Figur 3 – med koncentriska cirklar som representerar<br />
nöjesspel, spelproblem, <strong>spelberoende</strong> <strong>och</strong> gränszoner däremellan – illustrerar<br />
detta förhållande. <strong>Spelreklam</strong> verkar öka vissa personers spelande till<br />
en något högre nivå, jämfört med om ingen reklam hade funnits, <strong>och</strong>/eller<br />
bibehålla spelandet på en högre nivå. En del nöjesspelare som befinner sig i<br />
gränszonen till att ha spelproblem kommer lite längre in i den zonen.<br />
Samma gäller för en del personer i gränszonen mellan att ha spelproblem<br />
<strong>och</strong> vara <strong>spelberoende</strong>. För att använda den grafiska metafor som figur 3<br />
bygger på: spelreklamen drar en del spelare något längre in mot centrum av<br />
rundlarna, vilket betyder att problemen förvärras något.<br />
Studien har inte syftat till att klargöra orsakerna till spelproblem <strong>och</strong><br />
<strong>spelberoende</strong> – således vad som gör en nöjesspelare till problemspelare eller<br />
en problemspelare till <strong>spelberoende</strong> – men ger ändå några indikationer på<br />
orsakernas natur. Några av de intervjuade verkar ha haft en psykologisk<br />
benägenhet att bli <strong>spelberoende</strong> som visade sig redan i ungdomen; de spelade<br />
okontrollerat redan från första början. Hos andra verkar benägenheten<br />
ha funnits latent <strong>och</strong> utlösts i samband med personliga kriser då den mentala<br />
pressen ökat, eller då personen prövar en ny spelform som han eller hon<br />
har varit oförmögen att kontrollera. Ytterligare andra intervjuade verkar
Change language