Spelreklam och spelberoende - Statens folkhälsoinstitut

4.
UPPLEVELSE AV OCH
INSTÄLLNING TILL SPELREKLAM
Det föregående kapitlet fokuserade på hur spelreklam har påverkat intervjupersonerna
i deras spelande och i deras strävan att dra ner på spelandet
eller sluta helt. Det här kapitlet tar upp hur de intervjuade mer i allmänhet
reagerar på reklamen och vilka tankar den väcker hos dem om marknadsföringen
av spel och svensk spelpolitik. Dessa åsikter och erfarenheter
kommer från personer med åratals erfarenhet av egna och andras spelproblem,
och kan därför vara av värde för dem i samhället och inom spelbolagen
som har intresse för spelansvarsfrågor. Det bör inledningsvis framhållas
att meningarna om spelreklam var delade. Bland de intervjuade hade
8 personer en accepterande inställning till spelreklam, 10 var måttligt kritiska,
och 7 var starkt kritiska (se avsnittet ”Upplevd reklampåverkan och
inställning till spelreklam”). Följaktligen var det knappt något som alla
intervjuade var eniga om. Det som redovisas här är således upplevelser och
åsikter som i varierande utsträckning uttrycktes av de 25 intervjuade.
Reklamen skapar obehag
En minoritet av de intervjuade säger att reklamen inte berört dem sedan de
slutat spela. Reklamen skapar varken irritation eller känslor av obehag: den
”passerar”, den ”fastnar inte”, den ”intresserar inte”, den är ”likgiltig”. En
del säger att de inte bryr sig om reklam överhuvudtaget, andra ser spel som
en konsumtionsvara och accepterar att volym och utformning av spelbolagens
reklam styrs av marknadsmässiga principer. Spelbolagens uppgift är
att tjäna pengar och om de ska göra det, så måste de göra reklam. Några