13.10.2013 Views

Spelreklam och spelberoende - Statens folkhälsoinstitut

Spelreklam och spelberoende - Statens folkhälsoinstitut

Spelreklam och spelberoende - Statens folkhälsoinstitut

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

inledning 35<br />

Forskning om beroenden, impulser <strong>och</strong> begär<br />

Som det kommer att framgå av rapporten upplever åtskilliga <strong>spelberoende</strong>,<br />

som försöker avhålla sig från spel, att reklamen ger dem impulser till att<br />

spela. När det gäller andra beroenden, exempelvis av alkohol <strong>och</strong> tobak,<br />

finns det åtskillig forskning om hur sådana utifrån kommande impulser<br />

påverkar personer som försöker bryta ett beroende. Mycket av den nutida<br />

litteraturen i ämnet utgår från eller kritiserar de teorier som Alan Marlatt<br />

<strong>och</strong> kollegor formulerade i början på 1980-talet (46–48). Marlatt utgick<br />

från det välkända faktumet att det inte är särskilt svårt att få alkoholister<br />

att sluta dricka, det svåra är att förhindra att de börjar igen. Att förhindra<br />

återfall är således ett av de viktigaste målen i behandling <strong>och</strong> uppföljning av<br />

missbrukare.<br />

Det finns i dag en enighet bland forskarna att återfall i missbruk är en<br />

komplex process där externa impulser bara är en av många faktorer som<br />

spelar in. Bland de andra faktorerna kan nämnas interna impulser, styrkan<br />

hos begäret efter drogen, förekomsten av abstinensbesvär, graden av beroende,<br />

personens förmåga att hantera impulser att missbruka (coping), personens<br />

viljekraft <strong>och</strong> psykiska balans, personens föreställningar om det<br />

positiva <strong>och</strong> det negativa i att pröva drogen en gång till, den sociala situationen,<br />

<strong>och</strong> hur personen hanterar ett tillfälligt misslyckande att avhålla sig<br />

från drogen. Återfall anses numera ofta inte vara något som drabbar en<br />

missbrukare, utan något som missbrukaren planerar <strong>och</strong> iscensätter. Enligt<br />

denna syn är återfall således inget som en missbrukare får, utan något som<br />

han eller hon tar (47). Detta språkbruk <strong>och</strong> synsätt är vanligt bland de <strong>spelberoende</strong><br />

som har intervjuats. När det gäller <strong>spelberoende</strong> har det argumenterats<br />

för att återfall är resultatet av en lång inre strid mellan längtan efter<br />

spel <strong>och</strong> önskan att avstå, där till slut längtan efter spel tar överhanden (36).<br />

Externa impulser – åsynen <strong>och</strong> lukten av drogen, att bli erbjuden drogen,<br />

att vara i miljöer där den används, <strong>och</strong> reklam för drogen – är således<br />

endast en möjlig faktor bland många andra när en missbrukare ”tar” ett<br />

återfall. Det finns flera teorier, som är mer eller mindre förenliga, om hur<br />

externa impulser relateras till missbruk. Ett synsätt är att missbrukaren<br />

lider av abstinensbesvär <strong>och</strong> den externa impulsen påminner om hur lätt<br />

besvären för stunden kan lindras. Ett annat <strong>och</strong> mer utbrett synsätt är att<br />

den externa impulsen sätter igång tankar om vilket stort välbefinnande för

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!