Spelreklam och spelberoende - Statens folkhälsoinstitut
Spelreklam och spelberoende - Statens folkhälsoinstitut
Spelreklam och spelberoende - Statens folkhälsoinstitut
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
inledning 35<br />
Forskning om beroenden, impulser <strong>och</strong> begär<br />
Som det kommer att framgå av rapporten upplever åtskilliga <strong>spelberoende</strong>,<br />
som försöker avhålla sig från spel, att reklamen ger dem impulser till att<br />
spela. När det gäller andra beroenden, exempelvis av alkohol <strong>och</strong> tobak,<br />
finns det åtskillig forskning om hur sådana utifrån kommande impulser<br />
påverkar personer som försöker bryta ett beroende. Mycket av den nutida<br />
litteraturen i ämnet utgår från eller kritiserar de teorier som Alan Marlatt<br />
<strong>och</strong> kollegor formulerade i början på 1980-talet (46–48). Marlatt utgick<br />
från det välkända faktumet att det inte är särskilt svårt att få alkoholister<br />
att sluta dricka, det svåra är att förhindra att de börjar igen. Att förhindra<br />
återfall är således ett av de viktigaste målen i behandling <strong>och</strong> uppföljning av<br />
missbrukare.<br />
Det finns i dag en enighet bland forskarna att återfall i missbruk är en<br />
komplex process där externa impulser bara är en av många faktorer som<br />
spelar in. Bland de andra faktorerna kan nämnas interna impulser, styrkan<br />
hos begäret efter drogen, förekomsten av abstinensbesvär, graden av beroende,<br />
personens förmåga att hantera impulser att missbruka (coping), personens<br />
viljekraft <strong>och</strong> psykiska balans, personens föreställningar om det<br />
positiva <strong>och</strong> det negativa i att pröva drogen en gång till, den sociala situationen,<br />
<strong>och</strong> hur personen hanterar ett tillfälligt misslyckande att avhålla sig<br />
från drogen. Återfall anses numera ofta inte vara något som drabbar en<br />
missbrukare, utan något som missbrukaren planerar <strong>och</strong> iscensätter. Enligt<br />
denna syn är återfall således inget som en missbrukare får, utan något som<br />
han eller hon tar (47). Detta språkbruk <strong>och</strong> synsätt är vanligt bland de <strong>spelberoende</strong><br />
som har intervjuats. När det gäller <strong>spelberoende</strong> har det argumenterats<br />
för att återfall är resultatet av en lång inre strid mellan längtan efter<br />
spel <strong>och</strong> önskan att avstå, där till slut längtan efter spel tar överhanden (36).<br />
Externa impulser – åsynen <strong>och</strong> lukten av drogen, att bli erbjuden drogen,<br />
att vara i miljöer där den används, <strong>och</strong> reklam för drogen – är således<br />
endast en möjlig faktor bland många andra när en missbrukare ”tar” ett<br />
återfall. Det finns flera teorier, som är mer eller mindre förenliga, om hur<br />
externa impulser relateras till missbruk. Ett synsätt är att missbrukaren<br />
lider av abstinensbesvär <strong>och</strong> den externa impulsen påminner om hur lätt<br />
besvären för stunden kan lindras. Ett annat <strong>och</strong> mer utbrett synsätt är att<br />
den externa impulsen sätter igång tankar om vilket stort välbefinnande för