Spelreklam och spelberoende - Statens folkhälsoinstitut

inledning 29
visar hur problemen förändras över tid. Sådana studier är svåra att utföra
och få har gjorts.
I den internationella akademiska litteraturen om spelberoende görs ofta
en skillnad mellan flyktspelare och spänningsspelare (19). Dessa två typer
av spelberoende framträder tydligt bland de som intervjuats i denna undersökning.
För flyktspelaren är spelet en flykt från personliga problem. Han
eller hon söker sig ofta till bingo eller spelautomater, spel där kombinationen
av spänning och monoton upprepning uppslukar spelaren och tränger
undan bekymmer och obehagliga känslor. På samma sätt som en del personer
lindrar sin ångest och oro med alkohol, så använder flyktspelaren spel
för att finna sådan lindring (20). Självmedicinering med alkohol går ofta
överstyr och skapar ett beroende, och samma sak kan hända med spel.
Spänningsspelaren spelar främst för att känna spänning. För honom
eller henne känns livet utan spel grått och tråkigt. Med spelet väcks livsandarna
och om även spelet börjar kännas tråkigt är det bara att höja insatserna,
för då kommer spänningen tillbaka. Spänningsspelaren föredrar spel
med höga insatser och där det finns ett intellektuellt element som aktivt
involverar honom eller henne i spelet. Liksom flyktspelaren använder spänningsspelaren
således spelet som en sorts psykofarmaka, dock inte som ett
lugnande medel utan som ett stimulerande. I båda fallen finns det risk för
att bli beroende, särskilt när personen utsätts för ökad psykisk press. Intervjupersonerna
ger flera exempel på hur sådana perioder av personliga problem
har lett till att ett tidigare kontrollerat spelande blivit problematiskt.
Utöver dessa två typer av spelberoende kan urskiljas det som i sociologisk
litteratur om spel ibland kallas för ”subkulturspelare” (13, 21, 22),
men som lämpligare kan kallas ”livsstilsspelaren”. Det är en person som
har spelandet som en livsstil, som identifierar sig själv som ”spelare”. Spänningssökande
ligger ofta i botten, men till det kommer identiteten som spelare.
Denna identitet gör det särskilt svårt för personen att komma ifrån
spelandet, om han eller hon skulle önska det. Spelandet är en så viktig del
av personens liv och självbild att det hål som det efterlämnar, om personen
slutar spela, gapar så stort att det är svårt att fylla med annat.
Inte mindre än nio av de 25 intervjuade berättar att en stor vinst bidrog
till att de förlorade kontrollen över spelet. Det kan ha varit en vinst i ungdomen
som de upplevde som stor, eller en plötslig storvinst på en spelform
som de spelat på länge. Betydelsen av stora vinster i utvecklandet av