Spelreklam och spelberoende - Statens folkhälsoinstitut
Spelreklam och spelberoende - Statens folkhälsoinstitut
Spelreklam och spelberoende - Statens folkhälsoinstitut
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
inledning 29<br />
visar hur problemen förändras över tid. Sådana studier är svåra att utföra<br />
<strong>och</strong> få har gjorts.<br />
I den internationella akademiska litteraturen om <strong>spelberoende</strong> görs ofta<br />
en skillnad mellan flyktspelare <strong>och</strong> spänningsspelare (19). Dessa två typer<br />
av <strong>spelberoende</strong> framträder tydligt bland de som intervjuats i denna undersökning.<br />
För flyktspelaren är spelet en flykt från personliga problem. Han<br />
eller hon söker sig ofta till bingo eller spelautomater, spel där kombinationen<br />
av spänning <strong>och</strong> monoton upprepning uppslukar spelaren <strong>och</strong> tränger<br />
undan bekymmer <strong>och</strong> obehagliga känslor. På samma sätt som en del personer<br />
lindrar sin ångest <strong>och</strong> oro med alkohol, så använder flyktspelaren spel<br />
för att finna sådan lindring (20). Självmedicinering med alkohol går ofta<br />
överstyr <strong>och</strong> skapar ett beroende, <strong>och</strong> samma sak kan hända med spel.<br />
Spänningsspelaren spelar främst för att känna spänning. För honom<br />
eller henne känns livet utan spel grått <strong>och</strong> tråkigt. Med spelet väcks livsandarna<br />
<strong>och</strong> om även spelet börjar kännas tråkigt är det bara att höja insatserna,<br />
för då kommer spänningen tillbaka. Spänningsspelaren föredrar spel<br />
med höga insatser <strong>och</strong> där det finns ett intellektuellt element som aktivt<br />
involverar honom eller henne i spelet. Liksom flyktspelaren använder spänningsspelaren<br />
således spelet som en sorts psykofarmaka, dock inte som ett<br />
lugnande medel utan som ett stimulerande. I båda fallen finns det risk för<br />
att bli beroende, särskilt när personen utsätts för ökad psykisk press. Intervjupersonerna<br />
ger flera exempel på hur sådana perioder av personliga problem<br />
har lett till att ett tidigare kontrollerat spelande blivit problematiskt.<br />
Utöver dessa två typer av <strong>spelberoende</strong> kan urskiljas det som i sociologisk<br />
litteratur om spel ibland kallas för ”subkulturspelare” (13, 21, 22),<br />
men som lämpligare kan kallas ”livsstilsspelaren”. Det är en person som<br />
har spelandet som en livsstil, som identifierar sig själv som ”spelare”. Spänningssökande<br />
ligger ofta i botten, men till det kommer identiteten som spelare.<br />
Denna identitet gör det särskilt svårt för personen att komma ifrån<br />
spelandet, om han eller hon skulle önska det. Spelandet är en så viktig del<br />
av personens liv <strong>och</strong> självbild att det hål som det efterlämnar, om personen<br />
slutar spela, gapar så stort att det är svårt att fylla med annat.<br />
Inte mindre än nio av de 25 intervjuade berättar att en stor vinst bidrog<br />
till att de förlorade kontrollen över spelet. Det kan ha varit en vinst i ungdomen<br />
som de upplevde som stor, eller en plötslig storvinst på en spelform<br />
som de spelat på länge. Betydelsen av stora vinster i utvecklandet av