Spelreklam och spelberoende - Statens folkhälsoinstitut

1.
INLEDNING:
SPELREKLAM OCH SPELBEROENDE
Studiens syfte och relevans
I debatten om svensk spelpolitik framförs ofta åsikten att reklam för spel
om pengar bidrar till spelproblemen i samhället (1). Grunden för denna
åsikt är att reklamen är omfattande och använder väl beprövade grepp för
att locka till ökat spel. Reklamen torde alltså öka spelandet, och om spelandet
ökar så antas också spelproblemen öka. Till resonemanget hör ofta den
korrekta observationen att spelreklam ökat kraftigt i volym under det senaste
decenniet och ett antagande att spelberoendet har ökat i omfattning under
samma tid. Ett orsakssamband förmodas: den alltmer massiva spelreklamen
bidrar till att spelproblemen ökar. Varken svensk eller utländsk forskning
har dock hittills kunnat ge något svar på om detta resonemang är riktigt, vilket
gör spelreklamens inverkan till en angelägen forskningsuppgift.
Regeringen gav 2004 i uppdrag till Lotteriutredningen (2) att närmare
studera marknadsföringens betydelse för utvecklingen av spelverksamheten
och problemspelandet. På basis av en genomgång av den ringa forskning
som finns i ämnet och egna resonemang kom utredningen fram till att
reklamen ökar spelandet och att det ökade spelandet leder till ökade
spelproblem. I vilken utsträckning spelproblemen ökar på grund av reklam
– om det är marginellt eller avsevärt – uttalar sig dock inte utredningen om.
Mot bakgrund av detta, samt överväganden gällande förenligheten mellan
svensk spellagstiftning och EU:s lagstiftning, rekommenderar utredningen
att ”möjligheter bör finnas att i detalj reglera marknadsföringen för spel
och lotterier” (sid. 346).