Spelreklam och spelberoende - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

kronor per kund (4). Den senare siffran framstår inte som orimlig, utan ungefär vad man kan förvänta på en expansiv marknad för underhållningsprodukter, där det råder hård konkurrens och etableringskostnaderna i övrigt är relativt låga. Mycket pekar på att den samlade spelreklamen i dag är större i volym än reklamen för de flesta andra konsumtions- och underhållningsprodukter, sett i relation till branschernas totalomsättning. Spelproblemens omfattning inledning 23 Det finns bara en mätning av spelproblem och spelberoende i Sverige som använt vedertagna vetenskapliga metoder. Mätningen gjordes runt årsskiftet 1997–1998 av en forskargrupp ledd av professor Sten Rönnberg. Resultaten presenterades i en rapport som gavs ut på engelska ett år senare (5) och på svenska två år senare (6). Undersökningen mätte spelproblemens omfattning med hjälp av två formulär med frågor om spelbeteende och upplevelser relaterade till spel, det ena formuläret med tio frågor och det andra med tjugo. Ett representativt urval av befolkningen ingick i undersökningen och svarade på frågorna i formulären, och en rad andra spörsmål om spelvanor, när de intervjuades per telefon. En mindre del av deltagarna svarade genom att fylla i en postenkät. Frågorna i formulären gäller aspekter av spelande som förknippas med spelproblem. Ju fler frågor en person svarar ”ja” på, desto allvarligare förmodas personens spelproblem vara. För båda formulären gäller vanligen att ”ja”-svar på 3–4 frågor indikerar ”problemspelare” medan ”ja”-svar på fem eller fler frågor indikerar ”trolig patologisk spelare”, vilket i svenskt språkbruk motsvarar ”trolig spelberoende”. Ett av formulären skiljer på spelproblem och spelberoende någon gång under livet, och under det senaste året. Livstidsmåttet anses allmänt vara svårtolkat och vi tar här upp endast aktuella problem, vilket för Rönnbergs studie betyder 1997–1998. Det ena frågeformuläret, SOGS (South Oaks Gambling Screen) (7), angav att bland befolkningen i åldersgruppen 15–74 år var mellan 1,1 och 1,7 procent ”problemspelare” och ytterligare mellan 0,4 och 0,8 procent ”troliga patologiska spelare”. Enligt det andra frågeformuläret – baserat på den amerikanska psykiatriska föreningens diagnosmanual DSM-IV (8)
24 spelreklam och spelberoende – en intervjustudie var mellan 0,42 och 0,77 procent ”problemspelare” och ytterligare mellan 0,18 och 0,42 procent ”troliga patologiska spelare”. Dess siffror är i nivå med mätningar i andra länder med spelmarknad och spelkultur som liknar den svenska. SOGS ger alltid högre värden än DSM-IV-baserade instrument och det finns ingen vetenskaplig grund för att säga att den ena mätmetoden visar mer rätt än den andra. En del forskare anser att båda metoderna överskattar spelproblemen, medan andra anser att de underskattar dem. Sådana åsiktsskillnader är att förvänta när det inte finns en oomtvistad och exakt vetenskaplig definition av vad som menas med spelproblem och spelberoende. En mer tillförlitlig metod för att avgöra om en enskild person har spelproblem är en klinisk bedömning som görs av en psykiater som samtalar med personen och tar del av sjukjournaler. Bedömningen kan också inkludera samtal med personens närstående samt medicinska och psykologiska undersökningar. Denna metod är dock inte användbar för att mäta prevalensen av spelberoende bland befolkningen. Sådana mätningar utförs med frågeformulär som ett representativt urval av befolkningen får svara på i postenkäter eller vid telefonintervjuer. Någon annan undersökning av omfattningen av spelproblemen i Sverige, som använder vedertagna mätinstrument har inte gjorts. Svenska Spel genomför dock en årlig enkätstudie bland befolkningen där fyra frågor om spelbeteende ingår. Frågorna är av samma typ som de som ingår i SOGS och DSM-IV-baserade frågeformulär. Den första mätningen är från 1999, men på grund av skillnad i metod (från telefonenkät till postenkät), är inte siffrorna fram till och med 2002 jämförbara med dem från 2003 och senare. År 2003 angav mätningen att 0,8 procent var ”problemspelare” och ytterligare 0,5 procent var ”spelberoende”. Året efter var siffrorna nästan desamma, men 2005 hade andelen ”problemspelare” ökat till 1,0 procent och ytterligare 0,7 procent var ”spelberoende”. Ökningen är inte statistiskt signifikant (r ≈ 0,12, båda kategorierna sammanräknade) men indikerar möjligen en ökning av spelproblemen i Sverige. Statens folkhälsoinstitut genomför en årlig folkhälsoenkät, i vilken det under senare år ingått tre frågor som indikerar ”riskabla spelvanor”. Under åren 2004–2006 har andelen av befolkningen i åldern 18–84 år, som enligt dessa mätningar har riskabla spelvanor, varit relativt stabil, mellan 3,5 och 3,9 procent (9). Procenttalen är framräknade på ett annat sätt än de som erhålls med SOGS och är därför inte jämförbara.
Page 1 and 2: Spelreklam och spelberoende - en in
Page 3 and 4: ©Statens folkhälsoinstitut R 2007
Page 5 and 6: Kapitel 4. Upplevelse av och instä
Page 7 and 8: 6 spelreklam och spelberoende - en
Page 20 and 21: 1. INLEDNING: SPELREKLAM OCH SPELBE
Page 22 and 23: 1 200 1 000 800 600 400 200 0 277 1
Page 26 and 27: En undersökning utförd vid Centru
Page 28 and 29: inledning 27 Spel och spelberoende
Page 30 and 31: inledning 29 visar hur problemen f
Page 32 and 33: inledning 31 Tidigare forskning om
Page 34 and 35: I tidigare publikationer sammanstä
Page 36 and 37: inledning 35 Forskning om beroenden
Page 38 and 39: efter spel: personen känner ett
Page 40 and 41: inledning 39 illustrationer). Kateg
Page 42: 2. SPELBEROENDE BERÄTTAR OM REKLAM
Page 68: 3. ANALYS AV INTERVJU- PERSONERNAS
Page 75 and 76:
74 spelreklam och spelberoende - en
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 86 and 87:
4. UPPLEVELSE AV OCH INSTÄLLNING T
Page 88 and 89:
upplevelse av och inställning till
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Reklamens värderingar upplevelse a
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
• Reklam för Lotto är förknipp
Page 100:
5. SLUTDISKUSSION
Page 103 and 104:
102 spelreklam och spelberoende - e
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 118:
REFERENSER
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135:
I debatten om svensk spelpolitik fr
show all

Spelreklam och spelberoende - Statens folkhälsoinstitut

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?