Spelreklam och spelberoende - Statens folkhälsoinstitut

6 spelreklam och spelberoende – en intervjustudie
Sammanfattning
I debatten om svensk spelpolitik framförs ofta åsikten att reklam för spel
om pengar bidrar till spelproblemen i samhället. Det finns dock hittills inga
vetenskapliga belägg vare sig för eller emot att det skulle vara så, vilket gör
det motiverat att undersöka reklamens påverkan. Utgångspunkten för
denna studie är att spelberoende personer i viss utsträckning kan berätta
om i vilken mån reklam har bidragit till deras problem. Någon sådan studie
har tidigare inte utförts, vare sig i Sverige eller i något annat land. Den
undersökning som redovisas här är således den första i sitt slag.
Studien bygger på relativt långa och ingående intervjuer med tjugofem
personer som är eller har varit spelberoende. En fjärdedel uppgav att spelreklam
inte hade något med spelproblemen att göra, drygt hälften rapporterade
en marginell påverkan, och en femtedel uppgav att reklamen hade
påverkat dem påtagligt. Med ”påtaglig” påverkan avses att reklamen enligt
den intervjuade har haft en tydlig och inte försumbar inverkan på spelproblemen
och/eller viljekraften att hålla sig ifrån spel. Att reklampåverkan
upplevts som påtaglig innebär dock inte att den har varit stor, sett i relation
till övriga faktorer som gjort att en person förlorat kontroll över sitt spelande
eller har haft svårt att hålla sig till ett beslut om att vara spelfri. För de fem
personer, hos vilka reklamens inverkan har varit påtaglig, är det andra faktorer
än reklam som varit drivkraften i det okontrollerade spelandet.
Reklamen har ökat ett redan måttlöst spelande, frestat till spel i sådan grad
att den spelberoende upplevt det som besvärligt att stå emot, och för
åtminstone en av de intervjuade utlöst ett återfall.
Ju svårare spelproblem en person har, desto större verkar den upplevda
reklampåverkan vara. Orsaken till det är att spelberoende i större utsträckning
än personer med lindrigare spelproblem är medvetna om sina problem
och försöker dra ner på spelet eller sluta helt. När de försöker göra det blir
många av dem hyperkänsliga för och medvetna om allt som lockar till spel,
däribland reklam.
Det finns i realiteten ingen skarp gräns mellan att ha och inte ha spelproblem.
Spelreklam verkar öka vissa personers spelande till en något högre
nivå, jämfört med om ingen reklam hade funnits, och/eller bibehålla spelandet
på en högre nivå. En del nöjesspelare, som befinner sig i gränszonen
till att ha spelproblem, kommer lite längre in i den zonen. Samma gäller för