Spelreklam och spelberoende - Statens folkhälsoinstitut
Spelreklam och spelberoende - Statens folkhälsoinstitut
Spelreklam och spelberoende - Statens folkhälsoinstitut
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
inledning 27<br />
Spel <strong>och</strong> <strong>spelberoende</strong> ligger längs en skala från inga problem till svåra<br />
problem. Nöjesspelaren har inga problem, för honom eller henne är spelet<br />
underhållning, en hobby, en spännande fritidssysselsättning <strong>och</strong> kanske ett<br />
sätt att umgås med andra. Spelet kostar pengar <strong>och</strong> tar lite tid, men det är<br />
nöjesspelaren beredd att lägga ut. Problemspelaren lägger ut mycket pengar<br />
på spel, ibland skadar det ekonomin. Han eller hon drivs ibland av ett<br />
hopp om att vinna tillbaka det som förlorats <strong>och</strong> kanske sätter sig i skuld<br />
för att få pengar till nya insatser. En del problemspelare skäms för spelandet<br />
<strong>och</strong> försöker dölja det, medan andra har en självpåtagen identitet som<br />
storspelare. Spelet ger stor tillfredsställelse när det går bra, men när det går<br />
dåligt ger det upphov till problem <strong>och</strong> bekymmer. För den som är <strong>spelberoende</strong><br />
kretsar allt kring spelandet. Ofta går alla tillängliga pengar åt till spel<br />
<strong>och</strong> när lön <strong>och</strong> besparingar är slut startar en jakt på mer pengar. Behovet<br />
av pengar till spel är så trängande att personen lånar till spel, säljer ägodelar<br />
<strong>och</strong> kanske stjäl på sin arbetsplats <strong>och</strong> från familjemedlemmar. Den tillfredsställelse<br />
som spelet ger är kortvarig <strong>och</strong> liknar ett rus, för vissa ger spelet<br />
inte längre någon egentlig glädje utan är tvångsmässigt. De vill sluta<br />
spela, men kan inte avhålla sig. Deras ekonomi körs i botten, <strong>och</strong> det är<br />
vanligt med skilsmässa <strong>och</strong> förlust av arbetet. Personen känner desperation<br />
<strong>och</strong> djup hopplöshet <strong>och</strong> kanske funderar på självmord. Ofta är det först i<br />
denna desparationsfas som personen söker hjälp för <strong>spelberoende</strong>.<br />
Det finns inga skarpa gränser mellan att vara nöjesspelare <strong>och</strong> problemspelare,<br />
<strong>och</strong> mellan att vara problemspelare <strong>och</strong> spelmissbrukare. Det är<br />
heller inte så att spelproblem nödvändigtvis är stabila, i den meningen att<br />
de ligger på en konstant nivå när de väl har uppstått. Personer kan mycket<br />
väl ha spelproblem under en viss tid <strong>och</strong> därefter vara problemfria. Dessa<br />
förhållanden illustreras i figur 3.
Change language