Spelreklam och spelberoende - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

inledning 31 Tidigare forskning om spelreklam och spelproblem Forskningen som belyser spelreklamens inverkan på spelproblem är ringa (1, 23, 24). Ekonometriska studier saknas helt. I princip skulle sådana studier kunna mäta i vilken mån omfattningen av spelandet påverkas av reklam, och sedan enligt en totalkonsumtionsmodell översätta detta till hur spelproblemen i samhället påverkas. I praktiken tornar dock svårigheterna med en sådan studie upp sig. Ett centralt problem är att det inte finns ett enkelt och linjärt samband mellan spelandet i allmänhet och omfattningen av spelproblem, inte ens när det gäller specifika spelformer (1, 23). Det är också svårt att mäta den konsumtionsstimulerande effekten av reklam med någon större precision, särskilt när det gäller effekter över längre tid. Mycket av reklamen syftar till att subtilt påverka preferenser och attityder. Ett annat tänkbart angreppssätt vore att jämföra reklamvolym över tid med siffror på spelproblemens omfattning över tid, och från det dra slutsatser om reklamens påverkan. Med nuvarande metoder för att mäta spelproblem förefaller detta dock vara svårt, eftersom dessa metoder inte är tillräckligt precisa (1, 23). Som nämnts ovan kom den svenska prevalensstudien från 1999 fram till att mellan 0,42 och 0,77 procent av befolkningen var ”problemspelare” och ytterligare mellan 0,18 och 0,42 procent ”troliga patologiska spelare”. Med en sådan stor felmarginal, vilken är normal för nationella prevalensstudier, måste spelreklam direkt orsaka merparten av spelproblemen i samhället för att variationer i dess volym över tid ska ge tydligt utslag i variationer i omfattningen av spelproblem. Det är uteslutet att spelreklam har en så kraftig och direkt kausal inverkan på spelproblem. Om den hade det, så skulle länder med mycket spelreklam ha mycket mer spelproblem än länder med lite reklam, men så verkar det inte vara. Inte heller är det så att spelproblemen nödvändigtvis är mest omfattande i de spelformer som det görs mest reklam för. Ofta är det tvärt-om, som i Sverige där det knappast görs någon reklam alls för spelautomater, vilket är den spelform som kanske genererar mer problem än någon annan, medan reklamen för relativt problemfria spelformer, som lotter och stryktips, är mycket omfattande. De få undersökningar som berör spelreklam och spelproblem bygger på personers självrapportering via enkäter och formulär. Ett antal undersökningar har kommit fram till att personer som spelar mycket kan erinra sig
32 spelreklam och spelberoende – en intervjustudie mer spelreklam än personer som spelar mindre (25–29). Orsakssambandet är dock inte klarlagt. Sambandet kan bero på att de som exponeras för stora mängder spelreklam inspireras till att spela mer än genomsnittligt, eller att de som spelar mycket är intresserade av spel och därför mer uppmärksamma på spelreklam än andra. Orsakssambanden utesluter inte varandra och kan vara verksamma samtidigt. En svensk undersökning kom fram till att personer med spelproblem i något större utsträckning än personer utan sådana problem ansåg sig spela mer på grund av spelreklam (30). De allra flesta ansåg sig dock inte alls bli påverkade av spelreklam: 71 procent av 151 personer med spelproblem och 78 procent av 151 spelare utan problem sade sig inte spela mer på grund av reklamen. Bara 5 procent av problemspelarna och 3 procent av spelarna utan problem sade sig påverkas ”ganska mycket” eller ”mycket” av reklamen. En brist i denna undersökning är dock att ”problemspelarna” inte hade särskilt allvarliga problem, deras genomsnittliga SOGS-värde (senaste året) var 2,48, vilket betyder att majoriteten av dem vid tiden för undersökningen i själva verket hade inga eller bara lindriga spelproblem. Bara 2 av de 151 ”problemspelarna” i undersökningen hade sökt hjälp för spelproblem. En kanadensisk studie omfattade kvinnor som ”oroade sig för sitt spelande”, men som inte gick i behandling (31). Deras genomsnittliga poäng på SOGS (senaste året) var 7,8. Kvinnorna i studien fick ange vilka av 20 olika företeelser som väckte begär efter att spela eller lockade till spel. Av de 365 kvinnorna angav 20 procent att spelreklam i TV, i tidningar och på annonspelare var ”mycket” eller ”oerhört” viktigt. Den vanligaste företeelsen som utlöste begär och lockade till spel var ”känslan av att lyckan vänder nu” (67 procent) och den minst vanliga var ”dricka alkohol eller ta droger” (8 procent). En amerikansk undersökning ställde frågor till 131 ”patologiska spelare”, som sökt behandling och hade ett genomsnittligt SOGS-värde på 14,1 poäng, om vad som gav dem impulser till att spela (32). Den vanligaste källan till impulser sades vara spelreklam, 46 procent av spelarna angav det. Den näst vanligaste impulsgivaren var ”ha tråkigt/fritid” (24 procent) och på tredje plats kom ”tankar på att vinna” (19 procent). I andra undersökningar som syftat till att klargöra impulser till patologiskt spelande har emellertid inte reklam funnits med bland faktorerna (33–36).
Page 1 and 2: Spelreklam och spelberoende - en in
Page 3 and 4: ©Statens folkhälsoinstitut R 2007
Page 5 and 6: Kapitel 4. Upplevelse av och instä
Page 7 and 8: 6 spelreklam och spelberoende - en
Page 20 and 21: 1. INLEDNING: SPELREKLAM OCH SPELBE
Page 22 and 23: 1 200 1 000 800 600 400 200 0 277 1
Page 24 and 25: kronor per kund (4). Den senare sif
Page 26 and 27: En undersökning utförd vid Centru
Page 28 and 29: inledning 27 Spel och spelberoende
Page 30 and 31: inledning 29 visar hur problemen f
Page 34 and 35: I tidigare publikationer sammanstä
Page 36 and 37: inledning 35 Forskning om beroenden
Page 38 and 39: efter spel: personen känner ett
Page 40 and 41: inledning 39 illustrationer). Kateg
Page 42: 2. SPELBEROENDE BERÄTTAR OM REKLAM
Page 68: 3. ANALYS AV INTERVJU- PERSONERNAS
Page 83 and 84:
82 spelreklam och spelberoende - en
Page 86 and 87:
4. UPPLEVELSE AV OCH INSTÄLLNING T
Page 88 and 89:
upplevelse av och inställning till
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Reklamens värderingar upplevelse a
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
• Reklam för Lotto är förknipp
Page 100:
5. SLUTDISKUSSION
Page 103 and 104:
102 spelreklam och spelberoende - e
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 118:
REFERENSER
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135:
I debatten om svensk spelpolitik fr
show all

Spelreklam och spelberoende - Statens folkhälsoinstitut

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?