Bilaga W1404-2.2.pdf - LIF

lif.se

Bilaga W1404-2.2.pdf - LIF

Diagnostiska hjälpmedel – skattningsskaloroch instrument, forts.Inget av dessa instrument är särskilt avsett för att skattasmärta hos patienter i livets slutskede med en akut kognitivsvikt eller sänkt medvetandetillstånd. Här bör ett utvecklingsarbeteprioriteras. Det finns också flera skäl till att patientermed cancer i olika skeden av sjukdomen underrapporterarsmärta eftersom smärtproblem kan tolkas somsjukdomsprogress och att patienten inte vill klaga.WHOs smärttrappa introducerades i början av 1980-talet(23) inom ramen för WHOs cancerprogram med syfte attskapa ett pedagogiskt verktyg där cancerrelaterad smärtauppmärksammas och opioiderna ges en naturlig plats i denfarmakologiska arsenalen. Modellen har haft stor betydelseinternationellt men ger samtidigt en inadekvat beskrivningav smärta i relation till behandling. Modellen har ifrågasattsoch bör i princip inte användas eftersom smärtintensitet istället för mekanism relateras till användningen av analgetika(24). Icke-opioider ska användas vid lätt smärta, svagaopioider såsom kodein vid måttlig smärta och starka opioidervid svår smärta. Detta passar inte alls in i det mekanismbaseradefysiologiska sättet att klassificera smärta där exempelvissvår inflammatorisk smärta kan svara bättre på NSAID änpå en opioid.Ett gemensamt smärtspråk – klassifikationDet finns sedan lång tid tillbaka flera initiativ till och ambitioneratt försöka skapa ett klassifikationssystem för smärta ilikhet med exempelvis TNM-klassifikationen för tumörer.För cancerrelaterad smärta är Edmonton Classification Systemfor Cancer Pain det mest användbara (25). Ambitionenär att också kunna får en uppfattning om prognos för smärtlindring.Variabler som ingår och som var och en visat sigkunna predicera framgång med behandling är: Smärtmekanism,genombrottssmärta (incident), psykologisk påverkan(distress), missbruk (alkohol, narkotika), kognitiv svikt.Idag sker en vidare utveckling i internationellt samarbete isyfte att kunna jämföra patientpopulationer, också internationellt.Liknande utvecklingslinjer bör kunna gälla ävenannan än cancerrelaterad smärta.Referenser1. Richmond C. Dame Cicely Saunders. BMJ 2005;33:238.2. http://www.nrpv.se/pages/589.asp?menuID=258. National cancercontrol programs: policies and managerial guidelines, 2nd ed. Geneva,World Health Organization, 2002. Svensk översättning: Kenne-Sarenmalm E, Fürst CJ, Strang P, Ternestedt BM3. IASP. Subcommittee on taxonomy: pain terms. A list with definitionsand notes on usage. Pain1979;6: 249–52.4. McCaffery M. Nursing management of the patient in pain. Philadelphia;Lippincott. 1979.5. van den Beuken-van Everdingen MH, et al. Prevalence of pain in patientswith cancer: a systematic review of the past 40 years. Annals ofOncology 2007;18:1437–49.6. Hearn J, Higginson I. Cancer pain epidemiology: a systematic review.In Cancer pain Bruera E, Portenoy R Ed. 19–37. Cambridge UnivPress 2003.7. Tsai J-S, et al. Symptom patterns of advanced cancer patients in a palliativecare unit. Palliat Med 2006;20;617.8. Cherny N, et al. Opioid pharmacotherapy in the management of cancerpain. Cancer 1995;76(7):1283–93.9. Solano JP, et al. Prevalence of Symptoms in Five Diseases at End ofLife. JPSM 2006: 31;58–69.10. Arnér S, Meyerson B. Skilj på smärta och smärta! Läkartidningen2001:46(98);5162–6.11. Portenoy R, Hagen N. Breakthrough pain: definition, prevalence andcharacteristics. Pain 1990;41:273–81.12. Gómez-Batiste X, Madrid F, et al. Breakthrough Cancer Pain: Prevalenceand characteristics in patients in Catalonia, Spain. J Pain SymptomManage 2002;24:45–5.13. Hwang SS, Chang VT, et al.Cancer breakthrough pain characteristicsand responses to treatment at a VA medical center. Pain 2003;101:55–64.14. Banning A, Sjøgren P, et al. Pain causes in 200 patients referred to amultidisciplinary cancer pain clinic. Pain 1991;45:45–8.15. Bruera E, Kuehn N, et al. The Edmonton Symptom Assessment System(ESAS): a simple method for the assessment of palliative care patients.J Palliat Care 1991;7:6–9.16. Portenoy RK, Thaler HT, et al. The Memorial Symptom AssessmentScale: an instrument for the evaluation of symptom prevalence, characteristicsand distress. Eur J Cancer 1994;30A(9):1326–36.17. Cleeland CS, Ryan KM. Pain assessment: global use of the Brief PainInventory. Ann Acad Med Singapore. 1994 Mar;23(2):129–38.18. Fishman B, Pasternak S, et al. The Memorial Pain Assessment Card. Avalid instrument for the evaluation of cancer pain. Cancer 1987;60(5):1151–8.19. Lefebvre-Chapiro S. The Doloplus-2 scale – evaluating pain in the elderly.Eur J Palliat Care 2001;8:191–4.20. Abbey J, Piller N, et al. The Abbey pain scale: A 1-minute numericalindicator for people with end-stage dementia. Int J Palliat Nurs2004;10(1):6–13.21. Merkel S, Terri Voepel-Lewis T. The FLACC: a behavioral scale forscoring postoperative pain in young children. Pediatr Nurs1997;23(3):293–7.22. Lawlor P, et al. Occurrence, causes and outcome of delirium in advancecancer patients. Arch Int Med 2000;160:786–94.23. http://www.who.int/cancer/palliative/painladder/en/24. Davis MP, Walsh D, Lagman R, LeGrand SB. Controversies in pharmacotherapyof pain management. Lancet Oncol 2005;9:696–704.25. Fainsinger RL, Nekolaichuk CL. A ‘TNM’ classification system forcancer pain: the Edmonton Classification System for Cancer Pain(ECS-CP). Support Care Cancer 2008;16:547–55.

More magazines by this user
Similar magazines