ÅRSREDOVISNING 2011 - Sollentuna kommun

och uppföljning av nämndernas arbete.Målstyrningen ska bidra till att tydliggöravilka mål som ska följas upp, utvärderas ochrapporteras till kommunfullmäktige.Som grund för arbetet enligt kommunensmålstyrningsmodell har den politiska majoritetenför mandatperioden 2006-2010 angiviten övergripande politisk inriktning: I sambandmed ny mandatperiod har kommunfullmäktigebeslutat om ny politisk inriktning och ävenändrat benämning till övergripande politiskafokusområden. De nya fokusområdena harslagit igenom först i budgeten för 2012. 2011års målstyrning bygger därför på kommunenstidigare övergripande politiska inriktningar:Ansvarsfull ekonomisk politikFöretagsvänligt klimatGod livsmiljö och ekologiskt hållbartsamhälleIntegration och demokratiValfrihetVarje nämnd har i budgeten redovisat hur denska bidra till att uppnå de övergripande politiskainriktningarna genom att ta fram ett antalmål.Arbetet med att vidareutveckla kommunensmålarbete har för 2011 inneburit att nämndernasmålformuleringar utvecklats till att närmasig uttryck som i högre grad än tidigare pekarut viktiga områden för kvalitetsförbättring.Målen är mer ambitiösa och har i många falltydligare kopplingar till viktiga områden inomnämndernas verksamheter samtidigt som destödjer utpekade politiska inriktningar.Om målformuleringarna har utvecklats positivitmåste tyvärr konstateras att måluppfyllelseninte följt med. Av 33 mål är endast 13uppfyllda vilket ger 39 procent (ett 34:e målgår inte att mäta). Flera av målen ärkomplexa med betydligt högre ambitionsnivåän tidigare mål. I flera fall är det också baraen av flera delar i målet som inte uppfyllts ochdärmed anses målet totalt inte vara uppfyllt.Trots detta måste måluppfyllelsegraden ansesvara för låg.Den övergripande analysen av målarbetetindikerar följande problem:Många mål är komplexa och en enkelanalys utifrån att målet bara kan varauppfyllt eller inte ger inte en rättvisandebild av måluppfyllelsen. Flera viktigadelområden kan ha uppfyllt målet men omett enda delområde misslyckats räknashela målet som inte uppfyllt. Mätmetoder och insatser för många målligger tidsmässigt under året så att delårsbokslutetsuppföljning och analys kommerför sent för att påverka måluppfyllelsen. Kommunens konsekvenshantering avbristande måluppfyllelse är inte tillräckligför att driva på arbetet med målen.Flera av målen har tydlig koppling till verksamheternaskvalitet. I samband med årsredovisningsarbetetkan konstateras att nämndernaskvalitetsredogörelser håller en växlandekvalitet där socialnämnden kan lyftas framsom ett gott exempel på en nämnd som gjortett försök att lyfta fram olika kvalitetsaspektermed tillhörande analys.I samband med införandet av en ny budgetprocessför 2013 års budget och översyn avkommunens ledningssystem vidtas fleraåtgärder kopplade till målstyrningen: Kommunövergripande mål formuleras föratt tydligare än tidigare peka ut den politiskariktningen och underlätta nämndernasarbete. Nämndmål ersätts med begreppetÅtagande som blir nämndens svar på hurman avser att bidra till de Kommunövergripandemålen Kravet på uppföljningsbarhet släpps intemen de strikta kraven på ”SMART”a målersätts med en bredare uppföljningsmodelldär både mått och nämndens åtagandenutgör underlag vid resultatanalys. Målstyrningen byggs upp utifrån enenhetlig och säkerställd modell frånkommunfullmäktige ända ut i verksamheternaistället för att som tidigare baravara en modell mellan kommunfullmäktigeoch nämnd. Tydligare uppföljning löpande under året. Uppföljning och analys av målen byggsupp utifrån en mer nyanserad analys avvad som åstadkommits under året där fleraolika perspektiv kan vägas in.Det är viktigt notera att den nya målstyrningenkommer gälla fr.o.m. verksamhetsåret2013 och får därför i princip inte genomslaggällande verksamhetsåret 2012.Utöver revidering av målstyrningsmodelleninitieras en långsiktig utveckling av ettkommungemensamt kvalitetssystem som ska16