Bok_och_antologi_Unos_Uno_SKL

Åke Grönlunden dator per elev innebär ändå en mycket stor utbyggnad. Dubbelt såmånga datorer på högstadiet, fyra gånger så många på mellanstadiet.Till detta kommer kraftig utbyggnad av nätverk, gemensamma resurser,säkerhets- och serviceorganisation med mera.Men vad innebär det att ”satsa på 1:1”? Vad vill man uppnå, utöveratt ha lika många datorer som andra länder, och hur ska man göra föratt uppnå detta? Den här boken diskuterar dessa frågor utifrånerfarenheterna från ett treårigt projekt, Unos Uno 2 , som engagerattio kommuner, en friskoleorganisation och SKL, Sveriges Kommuneroch Landsting, under åren 2011–13, alltså just den tid då antalet1:1-kommuner ökat så snabbt. Båda frågorna är vid närmare anblickmer komplicerade än de kan verka i förstone.1:1 motiveras ofta med att man vill höja elevernas prestationer,gärna med hänvisning till sjunkande svenska resultat i internationellaundersökningar som PISA. Nu visar emellertid all forskning att detinte finns någon direkt, entydig koppling mellan ökad teknikanvändningoch bättre elevprestationer på standardiserade nationella prov(Cuban, 2001; Erstad, 2009). Datorn är ingen silverkula som löser allaproblem, vilket en (hel) del debattörer antyder. Det som ger resultatär när man använder tekniken på sätt som gör att lärandet effektiviseras(Hattie, 2009), och då kan förändringarna bli stora. Detta är förövrigt inget speciellt för skolan, samma erfarenheter gjordes inomnäringslivet för ett par decennier sedan; det är de förändrade arbetssättensom ger resultat (Brynjolfsson, 1993). It:s roll är att göra dessanya arbetssätt möjliga. Detta innebär att skolarbetet måste förändras.Vi har sett en hel del förändring under Unos Uno-projektet. Närvi tittar närmare på de positiva effekter som uppstått så är det uppenbartatt de inte uppstår överallt. Inte på alla skolor, inte i alla kommuner.De negativa effekterna, däremot, tenderar att uppstå överallt,om än i mycket olika omfattning. Skillnaderna är stora; mellan debästa och de sämsta skolorna skiljer sig lärarnas bedömningar aveffekter i genomsnitt 1,5 skalsteg på en femgradig skala. Det motsvararfrån betyget 2 till betyget 4 i det gamla femgradiga systemet somdagens elevers föräldrar, och definitivt dagens politiker och besluts-2 I denna bok presenteras en hel del siffror och citat från Unos Uno-projektet. Så många att vifunnit det störande att upprepa denna källa varje gång. Alla fakta som saknar källhänvisningkommer alltså från Unos Unos undersökningar; enkäter, intervjuer eller observationer.12Det började med en dator och förändrade skolan