Bok_och_antologi_Unos_Uno_SKL

Åke Grönlundeller möjligen delvis utanför arbetstid (vilket lärarna anser i våraenkäter). Delvis blir arbetet inte gjort för att lärarna inte har tid, vilketbetyder att datorinvesteringen inte underhålls och därmed förlorar endel av sitt värde. Delvis – i en del kommuner men inte alla – lämpaskostnaderna över på föräldrar som tvingas betala för en del reparationer.De föräldrar som har tekniska kunskaper måste också hjälpa elevernamed att hålla datorerna igång eftersom väntetiderna på service oftaär långa. Det finns ju ofta inte ersättningsdatorer om en elev måstelämna in sin dator på service, och att vara utan i en månad kan göraskolarbetet besvärligt.En del av arbetet läggs givetvis ut på externa supportkontrakt,vilket förstås gör kostnaden synlig och minskar lärarnas arbetsbördamen också minskar det tillgängliga budgetutrymmet för att anställalärare. Summan av alla dessa dolda kostnader kan alltså uppgå till såmycket som sex lärartjänster på en normalstor högstadieskola med500 elever, vilket motsvarar 15 procent av all lärartid om man räknarpå riksgenomsnittet på lärartäthet (som är 12,1 elever per lärare, vilketger 41 lärartjänster på 500 elever) och betyder att lärartätheten minskartill 14,3 elever per lärare.Hur många kommuner har tittat på sina totala ägandekostnaderför skoldatorerna? Vi har inte sett en enda som gjort det mer genomgripande,däremot kan man se att framgångsrika kommuner harinsett att datorn är en alltför stor kostnad för att helt lämpas över påden enskilda skolan och att man därför måste ta politiskt ansvar (seKatrin Stjernfeldt Jammehs kapitel, sid 151, och Maria Stockhauskapitel, sid 129). Detta är helt klart en mycket viktig framgångsfaktor,om än inte den enda.För skolans organisation betyder de stora totala ägandekostnadernaför it att man måste se 1:1 som en del i driftsbudgeten, inte bara iinvesteringsbudgeten.Givetvis ska man också titta på ”intäktssidan”; vad har vi fått förpengarna? Här finns en mängd poster där it, med olika grad av sannolikhet,bidragit till att minska lärarnas arbetsbelastning. Framför alltbör detta gälla administrativa uppgifter som frånvaroregistrering,information till föräldrar, intern kommunikation mellan skolpersonal,information till elever och så vidare. Sådana administrativa förbättringarupplever lärarna i Unos Uno-projektets enkäter som mycketstora (medelvärde sju på en tiogradig skala). Det gäller också merrationellt utnyttjande av både lärares och elevers kontakttid eftersomman nu samordnar sig via mejl i stället för genom en elevkö utanför50Att leda införande av 1:1 från teknik till pedagogik