You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Spårdjup (mm)<br />
11<br />
10<br />
9<br />
8<br />
7<br />
6<br />
5<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
0<br />
1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006<br />
Mättillfälle<br />
Figur 8 Medelspårdjup på asfaltsträckor mätt <strong>med</strong> RST.<br />
Åtgärdade<br />
sträckor<br />
6 Referens<br />
7 Nät i AG<br />
8X CBÖ<br />
8 CBÖ<br />
9 CBÖ<br />
10 Referens<br />
11 Nät på AG<br />
12 Referens<br />
13 FAS<br />
14 FAS<br />
15X Ref porfyr<br />
15 Referens<br />
Spårdjup är det mått på jämnhet i tvärled som tidigare användes i VÄG 94 för att sätta<br />
kravnivåer vid nybyggnad. Kraven i VÄG 94 gällde endast vid trafikpåsläpp. Kraven är<br />
formulerade som max tillåtet <strong>med</strong>elspårdjup för 20 m-sträcka resp. 400 m-sträcka. I<br />
bilaga 5 redovisas värdena för <strong>med</strong>elspårdjupen för observationssträckorna, dvs. 200 msträckor<br />
och i två fall 100 m-sträckor och är således inte direkt jämförbara <strong>med</strong> kraven.<br />
Det kan ändå vara av visst intresse att jämföra resultaten i tabellen i bilaga 5 <strong>med</strong> kraven<br />
i VÄG 94.<br />
I VÄG 94 anges krav på jämnhet i tvärled vid trafikpåsläpp, varvid spårdjupet som<br />
<strong>med</strong>elvärde för 20 m-sträcka inte får överskrida 3,0 mm och som <strong>med</strong>elvärde för<br />
400 m-sträcka inte får överskrida 2,5 mm vid mätning <strong>med</strong> mätbil.<br />
Som framgår av resultaten i tabell 4 från mätning hösten 1996, kort efter trafikpåsläpp,<br />
uppgår spårdjupen på sträckorna <strong>med</strong> slitlager av asfalt, i samtliga fall utom ett, till mer<br />
än 2,5 mm. Sex av tolv sträckor har större spårdjup än 3,0 mm. Det förefaller alltså<br />
sannolikt att merparten av asfaltsträckorna inte klarade jämnhetskravet vid trafikpåsläpp.<br />
Betongsträckorna visar genomgående lägre spårdjup och det är sannolikt att<br />
flertalet sträckor klarade kravet.<br />
5.1.3 Dubbslitage<br />
I tabell 4 och figur 10 redovisas resultatet av utförd slitagemätning för vintrarna sedan<br />
vägen öppnades för trafik fram t.o.m. 2003, dvs. 1996/1997, 1997/1998, 1998/1999,<br />
1999/2000, 2000/2001 och 2002/2003. Vintern 2001/2002 utfördes ingen slitagemätning.<br />
Dubbslitaget mäts <strong>med</strong> <strong>VTI</strong>:s Laserprofilometer (figur 9) som mäter ytans tvärprofil i<br />
en meter långa delsektioner. Laserprofilometern fixeras i slitlagerbeläggning genom<br />
installerade fästen på respektive meter. Ytan mäts höst och vår <strong>med</strong> hög precision<br />
24 <strong>VTI</strong> rapport 632