Prov med olika överbyggnadstyper - VTI

− Nät i AG inte uppvisar mindre spår än bästa referenssträckan. Nät på AG
(under slitlagret, 40 mm) fick åtgärdas pga. slitlagerskador efter 8 år men
uppvisade fram till dess något mindre spårtillväxt jämfört med Nät i AG
(under slitlagret och översta AG-lagret, 105 mm)
− För CBÖ-sträckorna tar det mellan 14 och 22 år, där sträcka 8 (CG med
sprickanvisning c/c 1 m) visar bäst resultat
− För sträckorna med FAS-konceptet tar det mellan 14 och 18 år
2. En jämförelse mellan asfalt och betong visar att den uppskattade spårtillväxten
på sämsta betongsträckan efter 20 år är ca hälften av motsvarande för bästa
asfaltsträckan, 5 mm jämfört med 11 mm
3. För asfaltsträckorna är spårtillväxten under första året 2–4 gånger större än
genomsnittet för efterföljande år och utgör 20–30 % av totala spårbildningen
efter 10 år. Motsvarande värden första året för betongsträckorna är 2–10 gånger
större än genomsnittet för efterföljande år och utgör 20–50 % av totala spårbildningen
efter 10 år
4. En jämförelse mellan spårdjup uppmätt med PRIMAL respektive RST visar att
spårdjup från RST är ca 68 % av spårdjupet mätt med PRIMAL
5. En uppskattning av livslängd baserad på spårdjupsmätning med RST-bil och ett
åtgärdskriterium = 15 mm spår där även spårdjup, eller snarare ojämnheter, vid
nybyggnad ingår gav följande resultat för asfaltsträckorna:
Stålnät i AG (105 mm under ytan) 18 år
Bästa referens med kvartsit 19 år
Referens med porfyr 23 år
Bästa FAS-sträcka (13 FAS) 29 år
Bästa CBÖ-sträcka (8 CBÖ) 32 år
Denna rangordning mellan sträckorna är densamma som erhölls från spårtillväxt
mätt med Primal enligt ovan.
6. Spårtillväxten pga. slitaget från fordon med dubbdäck är 0,2–0,5 mm/år hos
asfaltsträckorna och 0,1–0,3 mm/år för betongsträckorna
7. För ”sämsta” betongsträckan kan man konstatera att tiden fram till första åtgärd
pga. spårbildning (10 mm) är mer än 35 år om slitaget fortsätter i samma takt
som under de 7 första åren
8. CBÖ och FAS visar små deformationer 2,3–4,5 mm jämfört med referenssträckorna
6,2–7,6 mm efter 7 år
9. Referenssträckorna visar tydligt större deformationer första året, (efterpackning),
jämfört med övriga sträckor
10. Jämnheten i längdled visar låga värden, dock har några sträckor försämrats de
senaste tre åren (2003–2006) till nivån IRI 1,4-1,6 (14 FAS, 8 CBÖ och
Referens Porfyr15X
11. När det gäller friktion kan man konstatera att skillnaden i friktion inte i första
hand beror på om beläggningen är asfalt eller betong utan mer beror på stenmaterialet
i beläggningen. Kvartsit och Dura-Splitt ger bättre friktionsvärden än
porfyr som stenmaterial
92 VTI rapport 632