17.01.2013 Views

Prov med olika överbyggnadstyper - VTI

Prov med olika överbyggnadstyper - VTI

Prov med olika överbyggnadstyper - VTI

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Tabell 12 Beräknade <strong>med</strong>ianvärden för E-moduler hos de bundna lagren (asfalt och<br />

CG) samt temperatur på CBÖ-sträckorna 8X, 8 och 9, hösten 1997–2006.<br />

Str. 1997 1998 1999 2001 2003 2006<br />

[MPa]<br />

Bel.<br />

temp.<br />

°C [MPa]<br />

Bel.<br />

temp.<br />

°C [MPa]<br />

Bel.<br />

temp.<br />

°C [MPa]<br />

Bel.<br />

temp.<br />

°C [MPa]<br />

Bel.<br />

temp.<br />

°C [MPa]<br />

8X 18 700 10 17 300 13 16 200 3,5 14 900 13 14 400 5 14 200 12,5<br />

8 23 800 6 17 800 12 16 000 4 18 700 13 12 700 6 17 700 13,5<br />

9 19 500 8 18 600 12 18 400 4,5 17 500 13 14 500 8 18 000 16,5<br />

E-modulens spridning inom varje delsträcka är relativt stor. Redovisade E-modulvärden<br />

är <strong>med</strong>ianvärden. Som framgår av tabell 12 är styvheten hos CG-lagret fortfarande hög<br />

men något avtagande sedan mätningen 1997. En orsak till den minskade styvheten är<br />

reflektionssprickorna på CBÖ-sträckorna som inverkar på de uppmätta ytdeflektionerna.<br />

En beräkning av dragtöjningen i underkant av CG-lagret ger töjningar av storleksordningen<br />

20–30 μm/m. Detta betyder att CG-lagrets strukturella livslängd är >30 miljoner<br />

standardaxlar (N100) (<strong>VTI</strong> notat 72-1997), vilket kan jämföras <strong>med</strong> den uppskattade<br />

trafikbelastningen på ca 20 miljoner N100 under en livslängd på 20 år.<br />

7.6.3 <strong>Prov</strong>belastning <strong>med</strong> fallvikt på BÖ-sträckorna<br />

Betongvägens styvhet undersöktes när vägen var ny genom provbelastning <strong>med</strong> tung<br />

fallvikt. Vid belastning <strong>med</strong> 120–125 kN uppmättes mycket små centrumdeflektioner<br />

vilket visade att betongvägen var mycket styv. Undersökningen har gjorts dels på den<br />

oarmerade betongbeläggningen <strong>med</strong> plattor och fogar, dels på den kontinuerligt<br />

armerade betongvägssträckan utan fogar. På den oarmerade sträckan mättes i <strong>olika</strong><br />

punkter på några utvalda betongplattor. Betydligt större deformationer uppmättes i hörn<br />

och vid plattkant än i plattornas mitt. Detta visar att hörn och plattkanter är de svaga<br />

delarna hos en oarmerad betongväg. Belastning vid tvärfogar visade att i de flesta fall<br />

deformerades den belastade och den angränsande obelastade plattan lika mycket vilket<br />

indikerar att kraftöverföringen mellan plattorna fungerade bra. <strong>Prov</strong>belastning på den<br />

kontinuerligt armerade betongbeläggningen som saknar fogar visade små deflektioner i<br />

samtliga punkter och var oberoende av läget på beläggningen. Några ytterligare fallviktsmätningar<br />

har inte utförts på betongvägen under uppföljningstiden. Fallviktsmätningarna<br />

har tidigare redovisats i byggnadsrapporten, <strong>VTI</strong> notat 56:1-1997 och i ett<br />

examensarbete i anläggningsteknik på Byggnadsingenjörslinjen vid Linköpings<br />

Universitet, utfört av Albania Nissan 1996, LITH-ITU-EX-169-SE.<br />

7.7 Egenskaper hos <strong>olika</strong> slitlager<br />

I tabell 13 nedan görs ett försök till sammanställning av de <strong>olika</strong> slitlagertypernas egenskaper<br />

<strong>med</strong> avseende på slitage, friktion och buller.<br />

<strong>VTI</strong> rapport 632 85<br />

Bel.<br />

temp.<br />

°C

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!