You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
8 Diskussion och slutsatser<br />
I samband <strong>med</strong> utbyggnaden av väg E6 norr om Halmstad, delen Fastarp–Heberg, valde<br />
Vägverket att utföra överbyggnader <strong>med</strong> <strong>olika</strong> konstruktiv utformning. <strong>VTI</strong> har på uppdrag<br />
av Vägverket västra regionen dokumenterat byggandet och följt tillståndsutvecklingen<br />
på speciellt utvalda observationssträckor under 10 år. Vägavsnittet, som är totalt<br />
ca 21 km varav 1/3 är utförd <strong>med</strong> bituminös beläggning och 2/3 <strong>med</strong> cementbetongbeläggning,<br />
öppnades för trafik den 13 november 1996.<br />
Så här beskrev Vägverket västra regionen bakgrunden till provvägen:<br />
”Det svenska vägnätet har successivt belastats <strong>med</strong> allt större laster. Regelverken för<br />
utförande har förnyats <strong>med</strong> jämna mellanrum bl.a. för att konstruktionerna skall<br />
klara lasterna. Under ett flertal år har nybyggda vägar utförts som asfaltkonstruktioner.<br />
Under senare delen av 1980-talet beslöts att utföra någon nybyggd väg <strong>med</strong><br />
betongöverbyggnad. De vägar som utfördes <strong>med</strong> betong var E4 vid Arlanda och E6<br />
söder Falkenberg. Då det stod klart att E6 Fastarp–Heberg skulle byggas ut till<br />
motorväg tog regionchefen i västra regionen beslut att detta objekt skulle utföras<br />
som provväg dels <strong>med</strong> betongöverbyggnad, dels <strong>med</strong> asfaltöverbyggnad. Huvudsyftet<br />
var att kunna jämföra de <strong>olika</strong> konstruktionerna mot varandra i ett långsiktigt<br />
perspektiv.<br />
Det förväntade resultatet är att kunna redovisa säkra skillnader mellan de <strong>olika</strong><br />
konstruktionerna beträffande: stabilitet, spårslitage, deformationsresistens, underhållskostnader,<br />
friktion och buller.<br />
Den förväntade nyttan är att <strong>med</strong> en väl underbyggd uppföljning från projektet<br />
kunna planera och investera <strong>med</strong> de för ändamålet rätta tekniska lösningarna framförallt<br />
på de bundna överbyggnadslagren.”<br />
Man kan till en början konstatera att de överbyggnadskonstruktioner som ingår i<br />
Fastarp–Heberg avsnittet är konstruktioner <strong>med</strong> relativt tjocka bundna lager som kan<br />
förväntas uppnå en förhållandevis lång teknisk livslängd. Vägavsnittet är dimensionerat<br />
efter högsta trafikklassen enligt då gällande anvisningar vilket betyder en dimensionerande<br />
trafikmängd >19 miljoner standardaxlar (N100).<br />
Trafiken på vägavsnittet har ökat <strong>med</strong> 6,1 % i genomsnitt per år för antalet tunga<br />
fordon/dygn under de första 10 åren och om den ökningen antas gälla för nästkommande<br />
10 års period kommer avsnittet att ha utsatts för 17–26 miljoner standard axlar (N100)<br />
efter 20 år beroende på vilken B-faktor man räknar <strong>med</strong> (antal standardaxlar per tungt<br />
fordon, i ovanstående fall 1,3 och 2,0).<br />
Slutsatser från uppföljningen:<br />
1. En jämförelse av ”dellivslängden” för asfaltsträckorna har gjorts där ”dellivslängden”<br />
har satts till tiden fram till då spårdjupstillväxten (uppmätt <strong>med</strong><br />
Primal) = 10,4 mm vilket är spårdjupstillväxten hos bästa referenssträckan efter<br />
10 år. Jämförelsen visar att:<br />
− För referenssträckorna <strong>med</strong> kvartsit som stenmaterial i slitlagret tar det<br />
mellan 6 och 10 år<br />
− Referenssträckan <strong>med</strong> porfyr som stenmaterial i slitlagret uppvisar en uppskattad<br />
”dellivslängd” på 12 år<br />
<strong>VTI</strong> rapport 632 91